Så får du ner sjukfrånvaron i företaget

År 2017 låg sjukfrånvaron i Sverige på 4,1 procent av den ordinarie arbetstiden enligt Ekonomifakta, som är en del av Svenskt Näringsliv. Det var något lägre än 2016, då sjukfrånvaron låg på 4,4 procent och mer än hälften av hur det såg ut 1988. Då var sjukfrånvaron uppe i 9,7 procent.

Sett över 30 år har alltså sjukfrånvaron sjunkit kraftigt, men det beror främst på ändrade regler för sjukskrivning, korttidsfrånvaron fortsätter att öka i Sverige. Det tyder på att många anställda mår dåligt, och det står arbetsgivaren dyrt. Många chefer gör därför vad de kan för att försöka behålla personalen frisk. Enligt Marika Åhrlin, rehabsamordnare och företagssköterska på Previa, ett av Sveriges största företagshälsovårdsföretag, är korttidsfrånvaron den faktor som bäst förutsäger långtidssjukdom.

Men det är inte alltid lätt att veta hur man kan minska korttidsfrånvaron. Ohälsan är många gånger diffus. Enligt studien ”Sjukfrånvaron bland privatanställda tjänstemän”, som genomfördes vid Karolinska Institutet förra året, är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Många försöker hinna allt

– I mitt arbete träffar jag många personer där jag kan se att ohälsan beror på stress. Den kommer både från jobbet och privatlivet, säger Marika Åhrlin.

Hon bygger inte sitt uttalande på någon statistik, men hon borde veta – för hennes jobb är att hjälpa företag att få ner sjuktalen. Det gör hon dels genom ett systematiskt arbete, dels genom samtal både med anställda (under sekretess, förstås) och med chefer.

– Många håller ett högt tempo, både i jobbet och i privatlivet. De försöker göra allt, det är min känsla. Och den värsta stressen är den där man inte får tid till återhämtning. Bland mycket annat kan det leda till dålig sömn, säger Marika Åhrlin.

Men om ohälsan beror på de anställdas privatliv, hur kan arbetsgivaren påverka det? Och hur vet chefen att investeringar som görs betalar sig? Grunden måste vara ett systematiskt arbete för att få friskare medarbetare, menar Marika Åhrlin. Först måste man ha koll på hur höga talen är, för att sedan veta om de minskar. Därefter rekommenderar hon att sätta fokus på korttidsfrånvaron. Den kan nämligen vara ett tidigt tecken på att en person kan vara på väg att bli långvarigt sjuk. Ett förslag är att den anställde som är sjuk vid fler än tre tillfällen på ett halvår ska kontaktas av sin chef, eventuellt för att gå vidare till företagshälsovården. Ofta rör det sig om ”normal” sjukdom, den anställde kanske blev förkyld, fick komplikationer och insjuknade igen.

– Men vid mina samtal upptäcker jag ofta underliggande problem, som ofta beror på stress. Jag ställer frågor om arbetsuppgifterna, arbetskamraterna, cheferna, försöker se om personen trivs på jobbet och ber honom eller henne att själv komma med förslag på förbättringar. Jag ställer även frågor om privatlivet och kan också där be personen komma med förslag om hur det kan förändras. Självklart lyfter jag också fram vikten av motion och en sund kost, säger Marika Åhrlin.

Efter samtalen har Marika Åhrlin en dialog med arbetsgivaren, helst med både arbetstagare och arbetsgivare tillsammans, för att försöka hitta lösningar. Ibland rekommenderar hon att en eller flera personer ska få utöva fysisk aktivitet på arbetstid.

Är fysisk aktivitet alltid svaret på ohälsa?

Självklart inte. Det är ingen vits att en redan stressad människa jagar in till gymmet. Men om man ska lista vilka åtgärder en arbetsgivare kan göra, så är just att erbjuda motion på jobbet en viktig del, eftersom den stora gruppen svenskar rör sig för lite och tar skada av det. Med motion menas då inte bara gymkort, även om många anställda uppskattar det när de väl har fått in vanan. Man kan också organisera lunchpromenader, stående och gående möten, kort pausgympa, avsätta en kvart för mindfulness etc. Vad gäller mat kan man ha hälsofrukostar och fruktkorgar i stället för bullar till kaffet.

– På det sättet jobbar man förebyggande, och för små företag kan det vara ännu viktigare än för stora. Där kostar det mer att släcka bränder, säger Marika Åhrlin.

Många överskattar hur mycket man rör på sig

Många överskattar ofta hur mycket fysisk aktivitet de utför i vardagen. Det visar den stora studien Scapis, som baserar sig på 30 000 personer. Där lät man deltagarna uppskatta om de rörde på sig 5 x 30 minuter i veckan. 60 procent uppskattade att så var fallet. De fick bära en rörelsemätare på sig i ett antal dagar, och mätarna visade något helt annat. Endast 7 procent av deltagarna rörde på sig så mycket som de angivit.

Källa: Nyckeltalsinstitutet