Så skyddar du dig mot nätbedragarna

Enligt den senaste upplagan av Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet har fyra av tio internetanvändare i åldersgruppen 16 år eller äldre blivit utsatta för nätbedrägerier det senaste året. De vanligaste tillvägagångssätten – som ID-kapningar och kortbedrägerier – består. Men precis som i andra ”branscher” förändras bedragarnas beteende över tid. För den som vill ligga steget före gäller det att hålla sig uppdaterad.

Jämförelser mellan årets och fjolårets upplaga av BRÅ:s sammanställning Nationella trygghetsundersökningen visar på intressanta trender. I ålderskategorin 16–84 år sjönk den självrapporterade utsattheten för kort- och kreditbedrägerier i hela landet från 5,3 till 4,1 procent. Samtidigt visar en färsk undersökning från försäkringsbolaget If att antalet anmälda bedrägerier som sker genom social manipulation ökade dramatiskt under första halvåret 2021 jämfört med motsvarande period föregående år. Försäkringsbolaget fick in 20 procent fler anmälningar om bedrägerier där gärningspersonen tar kontakt med offret.

På Polismyndighetens nationella operativa avdelning menar man att just social manipulation är en bedrägeriform som kommer att växa starkt inom bankområdet framöver.

– Vi ser det här som ett växande hot inför framtiden. I och med att Bank-ID och andra tekniska applikationer är så pass säkra i dag kommer brottslingarna i allt högre utsträckning att försöka manipulera den enskilde människan att göra fel i stället. Människan är fortfarande den svagaste länken när det kommer till nätbedrägerier, säger Jan Olsson, verksamhetsutvecklare vid Nationellt IT-brottcentrum. Ett vanligt tillvägagångssätt är till exempel att någon ringer upp dig och utger sig för att vara från banken eller en myndighet – för att därefter försöka förmå dig att lämna ut uppgifter från din bankdosa eller logga in med ditt BankID.

I vissa fall kommer du ändå att behöva utbyta uppgifter med olika institutioner. Men bedragare kan enkelt fejka att de ringer från exempelvis en bank eller Polisen. Om du vill ta det säkra före det osäkra är det bäst att alltid lägga på luren om någon ringer upp dig – och sedan själv ringa tillbaka till aktören på det officiella numret som du hittar på deras hemsida.

Bedragarnas sofistikeringsgrad ökar

På Nationellt IT-brottcentrum förutspår man nämligen att bedragarnas sofistikeringsgrad kommer att öka i takt med teknikutvecklingen.

– Nätbrottslingarna har redan börjat att använda sig av så kallad "deep fakes" – en digital teknik som gör att de kriminella kan fejka en röst som du förväntar dig att höra vid en viss typ av samtal med exempelvis banken, myndigheter eller bekanta. Man kan även fejka videomöten genom att visa virtuella avatarer som föreställer personer i din närhet, men som i själva verket är någon helt annan, säger Jan Olsson.

Programvarorna och resurserna som krävs för att lyckas med det här är komplexa och kostsamma i dag, men i takt med tekniken sprids till allmänheten kommer "deep fakes" att bli både billigare och mer lättillgängliga.

– Därmed kommer fler och fler av våra kriminella element också att ha möjlighet att införskaffa och använda sig av den här tekniken.

Hur ska man skydda sig?

Så, hur skyddar man sig egentligen mot den här och andra typer av social manipulation? Enligt Jan Olsson på Nationellt IT-brottcentrum är det A och O att aldrig utföra ett bankärende eller lämna ut känslig information på uppmaning av någon annan.

– Om någon hör av sig till dig och uppmanar dig att logga in på banken eller att använda ditt BankID ska du inte gå med på det. Det måste alltid vara du själv som initierar och fattar alla digitala bankbeslut. Ett annat viktigt tips är att inte logga in på din bank eller någon annan känslig IT-miljö från ett publikt wifi, eftersom det finns en risk att obehöriga läser av dina uppgifter i öppna nätverk.