Rekonstruktion - det okända alternativet till konkurs

Hans Ödén är jurist på Ackordscentralen i Stockholm och agerar som konkursförvaltare och rekonstruktör beroende på vad som behövs. Just nu är det många oroliga företagare som hör av sig.

– Om ett företag har en bärande affärsidé och betalande kunder, men tillfälligt drabbas av coronakrisen, rekommenderar vi att försöka med rekonstruktion innan man försätter bolaget i konkurs, säger han.

Skillnaden mellan konkurs och rekonstruktion är att företag som försätts i konkurs försvinner för gott. Om en rekonstruktion lyckas kommer företaget att leva vidare.

– Men det finns också en chans att återuppliva företaget efter en konkurs. Det är om ägaren eller någon annan intressent köper ut inkråmet av konkurs­förvaltaren och börjar om. Men självklart är det alltid bättre att undvika konkurs, säger Hans Ödén.

Detta är konkurs

När ett företag inte kan betala sina räkningar – skatter och sociala avgifter samt leverantörs­fakturor och löner – kan det begäras i konkurs. Det är antingen företagaren själv, en anställd, banken eller någon leverantör som inte fått betalt som gör det hos tingsrätten.

Om tingsrätten fattar beslut om konkurs utses en konkurs­förvaltare som reder ut vilka tillgångar och skulder som finns. Sedan finns en prioriterings­ordning för vem som ska få betalt först. Alla tillgångar används för att betala skulder, så långt pengarna räcker.

Under tiden som konkursen pågår och under de anställdas uppsägningstid träder den statliga lönegarantin in för samtliga arbetstagare, även visstids­anställda och vikarier, och den gäller i max åtta månader. Men den har ett tak – den högsta ersättningen är 189 200 kr per anställd. Det är Länsstyrelsen som sköter utbetalningarna av lönegarantin.

Detta är rekonstruktion

Om företaget fortfarande har betalande kunder och svårigheterna beror på en tillfällig likviditetskris – exempelvis för att en eller flera storkunder inte betalar i tid – kan en konkurs undvikas genom en så kallad rekonstruktion. Regelverket är hårt, och man behöver en rekonstruktör. Hen gör en bedömning av läget, sedan skickar bolaget en ansökan till tingsrätten. Beviljas rekonstruktionen innebär det att företagaren inte behöver betala några skulder som härrör från före tingsrättens beslut. Ingångna avtal med kunder och leverantörer gäller, men alla fakturor som kommer in efter rekonstruktions­beslutet måste betalas kontant (alltså inte med kredit) och bolaget får inte dra på sig några nya skulder. Alla bolagets konton fryses och inkommande betalningar styrs om till ett klientmedels­konto hos rekonstruktören.

Tingsrätten beviljar en rekonstruktions­tid på tre månader i taget, upp till ett år. Inom en vecka ska rekonstruktören meddela samtliga fordringsägare om att en rekonstruktion är på gång, och efter tre veckor kallar tingsrätten till ett borgenärsmöte. Borgenär är detsamma som fordringsägare, alltså någon som har en fordran på företaget. På mötet får fordringsägarna möjlighet att yttra sig och rätten fattar därefter beslut om rekonstruktionen ska fortsätta. Senare sker en ackordsförhandling med förslag på hur stor del av fordringsägarnas fodringar som bolaget kan betala. Genom omröstning bestämmer fordringsägarna om de går med på uppgörelsen.

En rekonstruktion kräver alltså att det finns nog med pengar att driva företaget vidare under den här tiden. Finns inte det, blir det konkurs. Liksom vid en konkurs gäller lönegarantin för de anställda.

Kontrollbalansräkning

I båda fallen är det viktigt att företagaren har koll på ekonomin och upprättar en kontrollbalans­räkning så snart halva aktiekapitalet är förbrukat. Kontrollbalans­räkningen ska sparas för att kunna visas upp senare vid en eventuell konkurs. Räkna ut skillnaden mellan tillgångar och skulder för att se om differensen når upp till häften av aktiekapitalet. Finns en revisor, ska hen granska kontrollbalans­räkningen. Därefter har man åtta månader på sig att återställa aktie­kapitalet.

Om problemen fortsätter, är det viktigt att senast på förfallodagen för skatteinbetalningen ha begärt företaget i konkurs eller en rekonstruktion. Annars riskerar företagaren och alla styrelse­ledamöter att få betala förfallna skatter privat, från redan skattade pengar. Detta kallas företrädar­ansvar.

Normalt är de här reglerna mycket stränga, men så här i corona­tider har Skatteverket lättat något på dem. Verket har bestämt att inte utnyttja företrädar­ansvaret för företag som under corona­krisen fått ett tillfälligt anstånd med skatte­inbetalningarna beviljat. Men för den som inte har valt det dyra anstånds­alternativet gäller det ”hårda” företrädar­ansvaret.