Kryptokonst - luft eller digital revolution

Den första kryptovalutan Bitcoin uppfanns 2009 och drygt åtta år senare fick NFT sitt genombrott när de digitala samlarkorten Cryptokitties började säljas. Enkelt förklarat är NFT (non fungible token) ett digitalt objekt med ett slags äkthetsbevis baserat på blockkedjeteknik vilket kan avgöra vem som äger originalet. Ett kryptokonstverk kan egentligen vara nästan vad som helst, men en digital bild är det vanligaste. Enligt siffror från Reuters omsatte handeln med kryptokonst drygt 20 miljarder kronor under första halvåret 2021, att jämföra med 100 miljoner under samma period i fjol.

För musikern och konstnären Jonas Quant, vars verk Dream FNG var Sveriges kanske första NFT att auktioneras ut, finns det mycket med fenomenet som lockar.

– Jag är musikproducent i grunden och slutprodukten av det jag skapar resulterar i princip alltid i en digital fil. Historiskt har mycket av det jag har gjort hamnat på en hårddisk någonstans och glömts bort. En digital fil saknar ju värde tills det finns en efterfrågan och när jag fick upp ögonen för NFT var det som att upptäcka en ny typ av ekonomi som jag förstår och känner mig hemma i.

Kritikerna menar att kryptokonst är luft och inget värt, men samma krafter som driver samlare av fysisk konst, fina viner eller andra rariteter återfinns förstås i den digitala sfären. Det är själva ägandet av något unikt som är grejen. Jonas Quant menar också de så kallade ”smart contracts”, kodade kontrakt i blockkedjan, är huvudkomponenten till att kreatörer, men även samlare, tilltalas av fenomenet.

– NFT är ett lätt sätt att överföra ägande. Med hjälp av blockkedjeteknik är ett knapptryck allt som behövs för att handla något samtidigt som ett digitalt kontrakt mellan köpare och säljare automatiskt upprättas i blockkedjan. Det extra fina är att verket sedan kan säljas vidare, men när det sker får skaparen också sin del av kakan om det reglerats i kontraktet, säger Jonas Quant.

Varför "händer" kryptokonst här och nu, tror du?

– Vi är på väg in i en ny era där det digitala börjar bli användbart på ett helt annat sätt. Metaverse-grejen är inte så långt bort. Fortnite är exempel på ett redan existerande metaverse och att Facebook nu bytt namn till Meta kan jag känna nästan är lite skrämmande med tanke på vilken stor aktör de är, men det är absolut en indikation på att något är på gång, säger han och fortsätter:

– Om några år kommer vi inte att prata i telefon eller ha videomöten som idag, vi kommer att hänga i digitala rum tillsammans. Jag vet att många NFT-samlare bygger metaversegallerier som de säkert kommer att kunna ta inträde till så småningom. Kryptovalutor och den nya ekonomin är mycket bättre anpassad för metaverse, än de traditionella systemen.

Vilket skulle du säga är det mest avgörande konstverket eller händelsen inom genren?

– Utan tvekan ”Everydays – The First 5000 Days” av konstnären Beeple. Under en period skapade han ett konstverk om dagen, mer eller mindre ambitiösa, och tryckte sedan ihop 5 000 av dem till en NFT-bild med massa thumbnails. Den såldes på auktionshuset Christies i mars för 69 miljoner dollar.

Har du tips på några konstnärer, projekt eller utställningar framöver?

– Jag håller själv på med en spännande grej tillsammans med ett par artister som jag tyvärr inte kan namnge ännu. Mauer.digital är också ett roligt NFT-projekt att hålla ögonen på. Skaparna är svenskar, de mintar (tillverkar, reds. anm) på ett mer miljömedvetet sätt och 51% av intäkterna går till välgörenhet.