Anmäl verklig huvudman till Bolagsverket

En ny svensk lag ska motverka penningtvätt och försvåra finansiering av terrorism. Om du är företagare berörs du troligen av de nya reglerna och senast den 1 februari ska bolagets huvudmän rapporteras till Bolagsverket.

Från den 1 augusti 2017 gäller en ny penningtvättslag i Sverige som syftar till att anpassa svensk lag efter regelverket inom EU. Enligt det fjärde penningtvättsdirektivet, som antogs av EU i maj 2015, skärps nu kraven på företagare att utreda och dokumentera vem som är bolagets verkliga huvudman.

800 000 företag berörs

Cirka 800 000 företag i Sverige berörs av de nya reglerna. Med ett fåtal undantag, som börsnoterade bolag och enskilda bolag, ska alla anmäla verklig huvudman till Bolagsverket senast den 1 februari 2018. Nystartade bolag som registreras från och med 1 september 2017 måste anmäla verklig huvudman inom fyra veckor.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar ett företag. De berörda bolagen ska utreda och dessutom dokumentera vem detta är.

– Det behöver inte vara personer i företagsledningen eller någon som sitter i styrelsen, det kan vara andra personer som har en sådan makt att de bestämmer vad som ska göras i företaget. Oftast är det dock fokus på ägande, säger Bo Lagerqvist, enhetschef på Bolagsverket.

En verklig huvudman är alltid en fysisk person och enligt EU:s direktiv ska nu alla länder inom EU ha ett centralt register över verkliga huvudmän. Syftet med registret är att göra det enklare för Finanspolisen och även för banker, fastighetsmäklare, växlingskontor med flera, som är skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt, att ta reda på vem står bakom ett företag.

– Det handlar om att få fram information om vem som står bakom ett företag, förening eller stiftelse, för att kunna se samband och följa kedjor av ägande, säger Bo Lagerqvist.

Tre olika scenarion

Det finns tre möjliga scenarion när man anmäler verklig huvudman. Det första är att man anmäler att det finns en eller flera verkliga huvudmän och uppger vilka de är. Ett andra alternativ är att tala om att det inte finns någon. Anledningen till det kan vara att ägandet är så pass utspritt att det inte går att identifiera någon som äger minst 25 procent, vilket krävs för att vara verklig huvudman.

– Det tredje alternativet är att man inte kan avgöra om det finns en verklig huvudman eller inte. Det är exempelvis ett utländskt ägande som kan göra det svårt att få fram informationen. Har man försökt att få fram fakta och inte lyckats ska man anmäla att det inte går att fastställa om det finns en verklig huvudman, säger Bo Lagerqvist och tillägger:

– Man måste visa dokumentation på att man har gjort så gott man har kunnat. Bolagsverket kommer inte att kräva in bevis på hur utredningen har genomförts, men det kan däremot en bank vara intresserad av när de får en ny företagskund.

Obligatoriskt med e-anmälan för första gången

Det är obligatoriskt att använda Bolagsverkets e-tjänst för anmälan av verklig huvudman. Den som vill skicka in anmälan på papper måste först söka och beviljas dispens för det. Det är första gången i Bolagsverkets historia som det är obligatoriskt att använda en e-tjänst. Till och med den 1 februari 2018 är det gratis att göra en anmälan. Därefter kostar det 250 kronor.

Efter den 1 februari kommer Bolagsverket att skicka ut påminnelser och därefter sannolikt ett föreläggande till de företag som inte lämnat uppgifter, med en uppmaning om att anmäla det inom en viss tid. Om det inte följs utdöms ett kännbart vite som beräknas i relation till hur stort företaget är, säger Bo Lagerqvist.

Bolagsverket - anmäl verklig huvudman här