Rusta dig för tuffare tider

Alla som har gjort en privatekonomisk budget behöver nu göra om den – och alla andra gör klokt i att börja nu. De faktorer som ställer till det är framför allt stigande räntor, samt höjda priser på energi, på mat och ja – på allt.

Det beror i sin tur på att inflationen är på uppgång för första gången på 20 år. Men allt är inte mörker. Inflationen höjer nämligen inte bara priserna, utan även lönerna. Just nu försöker politiker och Riksbanken dämpa förväntningarna på höjda löner, men det brukar inte fungera. Stiger priserna, då stiger också lönerna. Sämst är det ofta för pensionärerna, som ju inte har någon lön som kan höjas. Men eftersom det är valår har politikerna utlovat pensionshöjningar.

En annan inte helt negativ sak med inflationen är att den urholkar värdet på bostadslånen år för år. Inte så dumt för den som är nettolåntagare, alltså de flesta yngre som nyss har köpt bostad. Men balansen är viktig:

– Inflationen fungerar å ena sidan som en automatisk amortering av bolånet, då det reala värdet av lånet minskar. Å andra sidan leder den ökade inflationen till stigande boräntor. Så det gäller att lönerna ökar i proportion till inflationen om inte räntebetalningsförmågan ska urholkas, förklarade SBAB:s chefekonom Robert Boije i höstas.

Hur kan man då förbättra sin ekonomi?

Börja med att göra en översikt: Räkna ut vilka intäkter familjen har varje månad, det vill säga lön plus barnbidrag, eventuella andra bidrag och underhåll. Summera alla utgifter som räkningar, mat, kläder och aktiviteter. Ta hjälp av exempelvis Konsumentverkets budgetkalkyl

Sedan är det dags att gå igenom vilka kostnader du kan ta bort eller sänka - och se om det finns utrymme för ett sparande.

Tips på hur du ska tänka kring kostnader

• Förhandla med banken om din bostadsränta. Det kan vara klokt att binda lånen på olika tider, till exempel en del på två år och en del på tre år.
• Jämför bolåneräntor - men titta inte bara på bankens listräntor, alltså den officiella prislistan. Leta på bankens hemsida efter snitträntor, som visar vad bankens kunder egentligen får i snitt – alltså efter förhandlingar. Det ger en fingervisning om vilken ränta du bör sikta på när du förhandlar.
• Se över dina utgifter för strömningstjänster, mobil och medier. Något kan du säkert avvara. Om du säger upp en strömningstjänst på 200 kr i månaden, kan du ha sparat 25 000 kr på tio år om sparräntan är 1 procent. Använd de många kalkylatorer som finns på nätet och räkna själv!
• Inför tillfälligt köpstopp. Det är effektivare än man tror att sluta köpa onödiga kaffe latte på stan, kläder och prylar, samt skjuta upp större inköp. Dels för att en del av dessa saker då aldrig kommer att köpas, dels för att du vänjer dig av med impulsköp.

Men dra ner på kostnaderna är inte allt. Det gäller att spara också.

Tips på hur du ska tänka kring sparande

• Pengar du har på börsen ska sparas långsiktigt. Låt dem stå kvar även i tider av turbulens. När börsen har gått ner är det bättre att köpa än att sälja. Tänk på att även obligations- och räntefonder kan gå ner när det är oroligt.
• Sprid riskerna i ditt aktiesparande. Minst hälften bör ligga i utländska aktier och fonder, säger placeringsstrategen Mats Nyman till DI.
• Ha en del av sparandet på konton som ger ränta. Minimera beloppet på lönekontot, som ofta är räntelöst.
• Amortera på bostadslånet. Det är en form av sparande som lönar sig när räntorna stiger.
• Tänk på att försöka spara någorlunda jämlikt makar emellan.
• En joker i leken är skatten på ISK-konton, alltså en sparform där man kan köpa och sälja inom kontot utan att det leder till reavinstskatt. I stället betalar spararen en schablonskatt på sitt innehav varje år. Schablonskatten bygger på statslåneräntan – och den är på väg upp. Men eftersom det är valår är det nu många politiker som vill mildra den skattehöjningen genom att ändra beräkningsgrunden.

Spara hos Svea