Inflation - vad innebär det och hur farligt är det?

När priserna stiger och allt blir dyrare, kallas det inflation. Förr sa man dyrtider. Om människors inkomster inte stiger i takt med priserna på varor och tjänster, innebär det en ekonomisk försämring. Man talar då om minskad köpkraft.

Om å andra sidan lönerna stiger i takt med priserna på varor och tjänster, förblir köpkraften densamma – men då uppstår ofta en ond spiral där både priser och löner stiger, och inflationen förvärras.

Två andra ord att minnas i sammanhanget är deflation, då priserna sjunker, och stagflation då både priser och arbetslöshet stiger samtidigt. Båda dessa anses vara en ännu större fara för ekonomin än måttlig inflation.

Lite inflation är alltså att föredra. I Sverige har den legat mycket lågt sedan mitten av 90-talet, då Riksbanken fick i uppgift att se till att hålla inflationen på omkring 2 procent. Riksbanken var först mycket framgångsrik med att få ned inflationen från tvåsiffriga tal, som det handlade om då. Sedan har inflationen länge legat under målet. Och nu har den plötsligt stigit till över 4 procent.

För att påverka inflationen har Riksbanken ett verktyg: Den kan höja räntan om inflationen stiger och sänka den när inflationen sjunker. Det är därför räntorna har varit så låga i så många år.

Var är det som har hänt nu då?

Vi frågade SBAB:s chefekonom Robert Boije.

– En central faktor är de stigande elpriserna. Men också pandemin bidrar genom att den har skapat många flaskhalsar i ekonomin. Produktion har stått stilla på grund av brist på komponenter, leveranskedjor har fungerat dåligt. Efterfrågan på många varor har ökat, men de har inte kunnat levereras. Då stiger priserna, säger han.

Pandemistöden till hushållen har varit mycket stora på vissa håll, framför allt i USA, vilket kan ha bidragit till att inflationen tagit fart där.

De stigande elpriserna beror också på stor efterfrågan, även om det inte har med pandemin att göra. Snarare beror det på klimatomställningen som gör att kol- och oljekraftverk runtom i världen har stängts, liksom många kärnkraftverk. Stigande priser på rysk naturgas har också bidragit.

– De flesta bedömare tror att de höjda elpriserna är en engångsföreteelse. Jag tror inte heller på varaktigt höga elpriser på de nivåer vi har sett i vinter, men de kommer nog ändå att ligga betydligt högre framöver än de gjort de senaste åren, beroende på klimatomställningen, säger Robert Boije.

För hushållen betyder det här i första hand ovanligt stora elräkningar denna vinter, åtminstone för dem som inte hann binda sitt elavtal när priset låg lägre. Och köpkraften har redan börjat sjunka. Medlingsinstitutet meddelade i december att reallöneutvecklingen blev negativ redan i oktober. Det vill säga att löneökningarna inte kompenserade för inflationstakten som då låg på 3,1 procent.

Den stora frågan är om det höga elpriset, pandemieffekterna och därmed uppgången i inflationstakten håller i sig. De flesta centralbanker har tidigare inte trott det, men börjar ändra sig. Det betyder att de väntas börja höja sina styrräntor inom en snar framtid. Cheferna för centralbankerna i USA, Norge och Storbritannien har uttalat sig i den riktningen.

Sveriges Riksbank sticker ut i sin bedömning

– Den som sticker ut här är Sveriges Riksbank, som än så länge hållit fast vid att styrräntan inte behöver höjas förrän i slutet av 2024. Själv tror jag att Riksbanken riskerar att underskatta kraften i inflationen. Den kan bli betydligt mer varaktig. Vi har ju redan fått reallönesänkningar, så det är inte osannolikt att arbetstagarna kommer att vilja kompensera sig i kommande avtalsrörelse, säger Robert Boije.

Enligt hans och SBAB:s prognos kommer Riksbanken att höja styrräntan tidigt 2023 snarare än sent 2024. Då kommer även de rörliga boräntorna att stiga. En del banker har redan börjat höja. Ska man binda nu?

– Har man god ekonomi och marginaler kanske man inte behöver oroa sig. Men för den som oroar sig över räntorna, kan det här vara ett bra tillfälle att binda hela eller en del av lånet. Långräntorna är visserligen på väg upp, men det är fortfarande historiskt sett billigt att binda räntan och försäkra sig mot en ränteuppgång, säger Robert Boije.

Vad händer med bostadspriserna?

– Om inflationen leder till höjda räntor är det troligt att bostadsprishöjningen bromsar in. Men bostadspriserna i sig påverkar inte inflationen enligt SCB:s sätt att mäta den.

Bolån hos Svea

Hur farligt är det egentligen med inflation?

För den som är nettolåntagare kan lagom mycket inflation rentav vara en fördel – värdet på skulden minskar ju år för år.

– Inflationen fungerar å ena sidan som en automatisk amortering av bolånet, eftersom det reala värdet av lånet minskar. Å andra sidan leder inflation till stigande boräntor, så det gäller att lönerna stiger i takt med inflationen. Annars urholkas räntebetalningsförmågan, säger Robert Boije.

Den som är pensionär, har betalat av sina lån och som inte kan höja sin inkomst har inget att vinna på någon inflation.

– Även om jag tror att den senaste tidens högre inflation kan bli mer varaktig än vad Riksbanken nu bedömer, tror jag inte att man som pensionär behöver oroa sig för att vi ska få flera år av hög inflation, säger Robert Boije.