Håll huvudet kallt när boräntorna stiger

Just nu kan man inte öppna en nyhetsapp utan att artiklar om stigande räntor och fallande huspriser slår emot en. Den som är van att bolåneräntan ligger under 2 procent kan bli skräckslagen vid tanken på att den kan sticka upp till 4 procent – det är dit många bedömare tror att den är på väg. Och den som nyss köpt ett hus och belånat det till 85 procent, kanske skräms av att huspriserna kan sjunka med upp till 35 procent, som Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier varnat för i Dagens Industri.

Det som driver räntorna upp just nu är inflationen, som inte har varit så här hög sedan 1992 då kronan föll. Det berodde i sin tur på en aldrig förr skådad fastighets- och finanskris som delvis framkallades av politiska beslut under 80-talet. Efter det fick Riksbanken ett huvuduppdrag: Håll inflationen på runt 2 procent.

Bolån hos Svea

Riksbankens viktigaste vapen för att bekämpa inflation är styrräntan. Stiger inflationen, höjer man styrräntan, och då följer andra räntor – som bolåneräntan. Inflationsbekämpningen gick nästan för bra under många år, så Riksbanken har mest ägnat sig åt att sänka räntan, ända ner till 0 och till och med under det, för att få tillbaka lite inflation.

Men nu har det hänt något. Klimatomställningen och kriget i Ukraina är två viktiga faktorer som har drivit upp priser på energi. Dessutom har pandemin orsakat stora brister i näringslivet, bland annat inom varuförsörjningen och i transportsektorn. Är det brist på något, stiger priset. I skrivande stund är inflationstakten 4,5 procent, mer än dubbelt så högt som Riksbankens inflationsmål.

Nu har Riksbanken höjt styrräntan

Så nu har Riksbanken höjt styrräntan till 0,25 procent och boräntorna kommer att följa med. Fast i själva verket började många banker höja sina bolåneräntor redan i vintras, en del har hunnit med flera höjningar. Många har nu rörliga räntor som ligger väl över 2 procent, och den som vill binda sin bolåneränta på tre år möts nu av ett listpris på 3 procent och över det. Listpriset på räntor bundna i 10 år närmar sig 4 procent. Men tänk på att listpris och snittpris är två olika saker. Listpriset är bankens officiella prislista, medan snittpriset visar vad bolånekunder egentligen betalar – efter att de har prutat på räntan.

Finansinspektionens chef Erik Thedéen är pessimistisk inför boränteläget framöver. I en intervju i DI tror han att de rörliga boräntorna kommer att nå 4 procent redan om två år. Något att tänka på för den som är orolig – det kan vara värt att binda redan nu.

Har vi råd med högre ränta?

Har svenskarna råd med så pass stora boräntehöjningar? Det kan ju handla om en fördubbling av räntekostnaderna på bara några år . Samtidigt som priserna på el och mat också stiger. Och allt annat man vill köpa, eftersom varu- och transportkrisen inte ser ut att ge med sig.

Svenska hushåll har råd. Det bedömer i alla fall SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

– Ja, det skulle jag säga. Här tjänar kalkylräntan, som ligger på 6 procent sitt syfte, säger hon.

Kalkylräntan är det som bankerna använder för att avgöra om en person har råd med ett lån. Även när räntorna ligger på 1–2 procent, kräver bankerna att låntagarna ska ha råd med 5–6 procent. Det har retat många unga förstagångsköpare som inte kunnat föreställa sig att räntorna skulle kunna stiga till dessa höjder. Men nu har de alltså marginal i sina ekonomier.

– Många som har bott i sin bostad ett tag har hunnit amortera en del, så deras skulder har minskat. Dessutom ledde pandemin till att många kunde spara rekordmycket, vilket också har gett marginaler att klara en räntehöjning, säger Claudia Wörmann.

Räkna på hur hög ränta du klarar

Men hon förstår att många är oroliga eftersom räntorna har varit låga så länge. Hennes råd är att ta reda på hur du klarar en högre ränta, och agera efter det.

– Inser du att smärtgränsen snart är nådd, då kan du fundera över att binda räntan, säger hon.

Det är bara att ta fram datorn och börja räkna. Enklast är att använda någon av alla boräntekalkyler som finns på nätet, till exempel Konsumenternas 

Ett annat orosmoment kan vara vad som händer om villapriserna plötsligt sjunker drastiskt. Under 90-talskrisens dramatik rasade de 30 procent enligt boupplysningen.se. Och nu talar Finansinspektionen om en fallhöjd på 35 procent.

Så här har chefsekonomen Henrik Braconier räknat:

• En ränteuppgång på 1,5 procentenheter skulle sänka bostadspriserna med cirka 10 procent.
• En elprisuppgång på 150 procent jämfört med hösten 2021 skulle sänka bostadspriserna med ytterligare 10 procent.
• Om bostadspriserna (som trycktes upp under pandemin) skulle gå tillbaka till hur de var före skulle de sjunka 15 procent till.

Vad händer då om den bostad man har belånat plötsligt har ett marknadsvärde som understiger lånet?

– Det händer ingenting. Men märker du att du får problem att betala så ska du direkt ta kontakt med den du har lånat pengar av. Alla är måna om att hitta en individuell lösning ifall problem uppstår. Ta kontakt i god tid, säger Claudia Wörmann.