Första lönen - dags att tänka budget

Som ung vuxen som nyligen flyttat hemifrån och fått sitt första jobb är det lätt att känna sig vilsen när det gäller ekonomin – men också glad och fri. Nu måste du tänka själv, så här kommer några tips.

Det du får på kontot från din arbetsgivare är nettolön, alltså pengar efter skatt. Arbetsgivaren har redan betalat in arbetsgivaravgifter till staten, bland annat till din pension. Dessutom har den skatt du själv ska betala dragits av.

Det som återstår ska nu räcka till

• Hyra
• El
• Mat
• Telefon och bredband
• Försäkring
• Sparande
• Fritid, kläder och nöjen

När du bestämmer dig för en bostad kan du tänka att om hyran tar mer än en tredjedel av det du får ut efter skatt, kommer du att få det knapert. Är hyreskostnaden mer än halva din nettolön, har du helt enkelt inte råd med den.

Maten för en person kostar enligt Konsumentverket omkring 2 600 kronor i månaden om all mat lagas hemma. Äter du lunch ute, blir matkontot dyrare.

Kostnaden för el, telefon och bredband beror på vilka abonnemang du har tecknat. Jämför priserna på sajter som exempelvis elskling.se och pricerunner.se.

Hemförsäkring

Hemförsäkring är viktigare än du tror om din bostad råkar ut för vatten- eller brandskada eller om du får inbrott. Där ingår också ett reseskydd som kan vara värdefullt om något händer när du är ute och reser. Du kan också behöva en sjuk- och olycksfallsförsäkring, men kolla först med dina föräldrar. De kan ha tecknat en sådan för dig som gäller tills du fyller 25 år. Även kostnaden för försäkringar kan du jämföra på pricerunner eller Konsumenternas försäkringsbyrå, konsumenternas.se

Sparande

Sen kommer det viktiga sparandet. Om du klarar att spara 500 – 1 000 kronor i månaden, lägger du grunden för en god ekonomi framöver. Men det kan bli svårt i början. Skär då ner på sparambitionen till ett par hundralappar. Det viktiga är att det blir något. Se till att pengarna dras direkt från ditt lönekonto, och njut av att se dem växa på sparkontot i stället. Tänk på att jämföra sparkonton, vissa banker ger nästan ingen ränta alls på sina sparkonton. Fondsparande är också ett bra alternativ, men ta då hjälp för att få koll på risker och kostnader.

Det som nu är kvar på din lön kan du använda hur du vill! Det är det här som ska gå till fritid, kläder och nöjen. Det kanske inte är så mycket kvar, men om du tycker att det blir för lite finns det två saker att göra: Minska på någon av de andra posterna eller höj dina inkomster. Genvägar finns inte.

– Unga vuxna i dag är generellt kloka och kan hålla i pengarna. Just nu är det dessutom trendigt att köpa vintage och att återanvända till exempel äldre cyklar. Märken är inte alls lika viktiga som för tio år sedan. En annan trend är näthandeln, där det är lätt att ångra sig och skicka tillbaka det man har köpt. Det här sparar mycket pengar åt unga konsumenter, säger privatekonomiska experten Annika Creutzer.

Men det finns fällor att falla i, varnar hon.

Se upp för fällorna

– Nätspel är en fälla. Reklamen talar gärna om hur lätt det är att satsa, men glömmer att berätta att spelföretagens affärsidé är att spelarna ska förlora. En annan fälla handlar om medlemskap i exempelvis olika butiker, både fysiska och på nätet. Ibland kostar medlemskapen, som dras från ditt konto kanske utan att du vet om det. Det tredje jag vill varna för är telefonförsäljare. De kan lura både unga och äldre att exempelvis byta mobilabonnemang, eftersom de får provision vid bytet. Men konsumenten kanske inte alls gynnas av ett nytt abonnemang, säger Annika Creutzer.

Du skyddar dig genom att lova dig själv att aldrig köpa något per telefon och att inte ha fler abonnemang än du behöver.

När är det okej att låna?

Men om man har köpt för mycket en månad. Kan man inte låna till nya kläder, resor och krogbesök? Ingen bra idé.

– Lån tar man för att det man köper på sikt förbättrar ens ekonomi. Om du till exempel behöver en bil för att få ett bättre jobb, då är det bra att låna till bilen. Men det är väldigt tråkigt att behöva betala tillbaka ett lån i kanske flera år på en semesterresa som redan är över, säger Annika Creutzer.

Om du tar ett lån får du en skuld, vilket innebär att du måste betala ränta och amortering varje månad. De pengarna kan du bara ta från det som skulle gå till fritid, kläder och nöjen. Den biten av kakan som du tyckte var för liten från början. Nu blir den alltså ännu mindre.

Här är det lätt att råka in i en ond cirkel. Du tar ett lån och kan inte betala tillbaka. Det som händer då är att de som du är skyldig pengar kommer att vända sig till ett inkassoföretag, som ber dig betala – fast nu blir det dyrare för det tillkommer en inkassoavgift. Om du fortfarande inte kan betala, kommer inkassoföretaget att lämna ärendet till Kronofogden. Nya avgifter tillkommer. Dessutom byggs skulden upp, eftersom räntan på lånet för förra månaden läggs på det som skulle bli nästa inbetalning….

Om du skulle missa att betala en räkning, vilken som helst, och får ett inkassobrev, gör så här:

• Betala så fort som möjligt
• Om du inte kan betala, ring inkassoföretaget och berätta

Om du har svårt att betala dina räkningar generellt, be om hjälp. De flesta kommuner har budget- och konsumentrådgivare som kan föreslå lösningar. Du kanske har tagit flera kreditkortslån som kan samlas i ett gemensamt lån med lägre ränta. Då sjunker din månadskostnad. Du kanske behöver göra dig av med dyra abonnemang. Du kanske måste flytta. Hur det än är – det finns hjälp att få. Sök den.