Antalet skuldsatta hos Kronofogden minskar men totala skulden ökar

Vid årsskiftet fanns 413 912 personer registrerade hos myndigheten, en minskning med 3 781 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 27 år. Minskningen sker i alla län förutom Gotland och Stockholm samt i 212 av landets 290 kommuner.

– Minskningen hänger samman med högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Men den beror också på att vi beviljade historiskt många skuldsaneringar förra året, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg.

Antalet skuldsatta minskar men den sammanlagda skulden fortsätter att öka – från 78,7 miljarder kronor 2017 till 81,5 miljarder kronor 2018. Medianskulden är 53 594 kronor. Skulder till företag och enskilda individer står för större delen av ökningen, medan skulderna till staten i princip är oförändrade.

Totalt drev Kronofogden in 11,9 miljarder kronor under 2018, en ökning med 300 miljoner kr jämfört med 2017.

– De pengar vi utmäter går bland annat till att finansiera den offentliga sektorn, till brottsoffer och till andra som behöver vår hjälp för att få betalt, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg.

Det finns en tydlig tendens enligt Kronofogden. De som redan har skulder har svårt att betala sina löpande räkningar, och när de inte kan betala så växer skulderna på grund av räntan. Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg: att ansöka om skuldsanering.

En annan tydlig varningssignal är att fler fick sin första skuld under 2018. En stor andel av dessa betalar visserligen sin skuld, men det är ändå tydligt att fler lever med små ekonomiska marginaler och riskerar att få ytterligare problem om ekonomin försämras. När konjunkturen vänder neråt kommer alltså fler att få svårt att betala. Drygt 113 500 personer fick sin första skuld hos Kronofogden under 2018, jämfört med knappt 83 500 för fem år sedan.

Precis som tidigare är skuldsatta män överrepresenterade hos Kronofogden. Av de som är folkbokförda i Sverige så är 38 procent kvinnor och 62 procent män.

Ungas skuldsättning

På 18-årsdagen kan unga själva bestämma över sin ekonomi. Det betyder till exempel att de kan ta lån och teckna mobilabonnemang. Om man skuldsätter sig redan då kan det bli svårt att flytta hemifrån, eftersom man sannolikt inte kan få ett hyreskontrakt eller ett banklån om man har skulder hos Kronofogden.

För 19-åringarna ökar antalet ärenden hos Kronofogden markant. Här dyker det upp obetalda räkningar från trafikförsäkringsföreningen, kommuner och bolag som levererar bredband. Även gymavgifter och studentmössor förekommer. Bland 20-åringarna tillkommer även bland annat el- och kreditkortsskulder.

De vanligaste orsakerna till skulder hos unga mellan 18 och 20 år

• Körkort
• Näthandel
• Vårdavgifter
• Mobilräkningar

Bristande kunskap i privatekonomi är ett problem anser Kronofogden som listar:

Fyra punkter för unga att tänka på

• Sätt upp mål, fundera ut vad du vill uppnå
• Gör en plan för din privatekonomi, du kan komma långt med lite planering
• Var aktiv, sök reda på det alternativ som är bäst för dig
• Våga fråga om du inte förstår