Låt inte din utlandsfaktura kallna

Webbinariet om utlandsinkasso koncentrerade sig på tre länder, Sverige, Norge och Storbritannien, samt skillnader mellan dem när det gäller hur man driver in obetalda fakturor.
Stefan Lindberg hade sällskap av Stian Ellingsen som är Sveas inkassoexpert i Norge, samt Carl Hackman från det walesiska finansbolaget CCICM som arbetar med inkasso globalt.

Alla var rörande överens om att det vanligaste misstaget som svenska företag gör är att vänta för länge med att vända sig till inkasso. Stefan Lindberg berättade att det i snitt tar 30 dagar efter förfallodagen innan svenska fakturor kommer in till Svea. För utländska fakturor dröjer det 75 dagar i genomsnitt. Synd, för Svea har ett världsomspännande nät av partners som gör det möjligt att driva in skulder från i stort sett hela världen.

– Vi erhåller uppdrag från svenska uppdragsgivare mot cirka 70 länder under ett år. De flesta uppdragen riktar sig mot länder inom Norden och EU men även, för alla välkända, länder som exempelvis Australien, Israel och Singapore, sade Stefan Lindberg.

En anledning är troligen att företagen tror att det är för krångligt att få betalt från företag i fjärran länder – vilket är sant, men bara delvis. Svea har kompetensen. En annan anledning kan vara fördomar – att man tror till exempel att det är rimligt att skicka fem påminnelser till Italien.

– Men det stämmer ju inte, sade Stefan Lindberg.

När förfallodagen har passerat och företagaren har vidtagit de åtgärder som gäller i det aktuella landet utan resultat, är det dags att inse att betalningen uteblivit och försöka få in pengarna. Väntar man för länge kan företaget som skulle ha betalat ha gått i konkurs, papper på uppgörelsen ha försvunnit, minnena om vad som avtalats bleknat. Och det är du som har en fordran som måste bevisa att den verkligen existerar.

– Efter sex månader brukar vi säga att chansen att få betalt har halverats. Som internationell leverantör till ett företag långt borta hamnar du längre och längre ner på priolistan ju längre tiden går, sade Stefan Lindberg.

Så tveka inte, är uppmaningen. Gör som du skulle göra med en svensk fordran. En internationell trend är att konsumentfordringar stramas upp mer och mer. Inkassoavgifterna är ofta lägre för konsumenter, och det kan vara svårare att få fram finansiell information via kreditinformation/kreditupplysning. Det kan både Stian Ellingsen och Carl Hackman vittna om.

– En skillnad mellan svenskar och norrmän är att vi i Norge är mycket mer rätt på när det gäller inkasso. Vi ser först till att betalningen sker, och kommer med förklaringar sedan. Ni svenskar är noggrannare med att beskriva kraven i förväg, sade Stian Ellingsen.

I Storbritannien kan det vara mycket svårt att ta kreditupplysningar på privatpersoner. Det som står till buds är information om återbetalningsförmåga, men bara om personen är husägare, samt om betalningsanmärkningar. Detaljerad finansiell information är svårt att få. Viktigt att komma ihåg är också att i Storbritannien räknas enskilda näringsidkare som privatpersoner. Det är därmed betydligt lättare att driva in skulder från aktiebolag (Ltd)

Carl Hackman berättar att man i Storbritannien alltid måste gå igenom en rättsprocess innan man kan driva in fordringar den rättsliga vägen. I både Norge och Sverige finns en för-procedur som ofta gör att man slipper gå till domstol. Exempelvis måste man i Norge skicka tre brev: En betalningspåminnelse, en uppmaning att betala och till sist ett varsel om man tänker vidta rättsliga åtgärder. Proceduren tar 60 dagar innan man kan gå till domstol. Ett liknande system finns i Storbritannien, men Carl Hackman beskriver proceduren som hyfsat effektiv och inte så dyr.

De vanligaste felen som svenska företagare gör är enligt Stian Ellingsen följande:

– Svenskar slarvar med det norska företagsnamnet. Det är det juridiska namnet som ska stå på fakturan – inte varumärkesnamnet. Har du skrivit fel har du inget ”case”. Det andra är att vänta för länge med att vända sig till inkasso, sade han.

Carl Hackman berättade att i Storbritannien är det alltid smartast att försöka göra upp i godo med den skuldsatte.

– Vi gör allt för att övertala personen att betala. Vi försöker få i gång en dialog, tar kontakt via brev, telefon och ibland sms, allt för att slippa gå till domstol. Där kommer det att krävas att man förmedlar detaljerad information till den som ska betala, och den får i sin tur 30 dagar på sig att svara. Den metod som ger mest framgång är övertalning, inte rättsliga åtgärder.