Fler betallösningar ger smidigare vardag

Idag finns det en uppsjö av alternativa sätt att betala sina räkningar och sin konsumtion. Företagen och bankerna anpassar sig efter det konsumenterna vill och den tekniska utvecklingen driver på. 

Det känns som väldigt länge sedan man bara kunde betala på ett sätt – med sedlar och mynt.

Fast i många länder är det fortfarande sedlar och mynt som gäller, så den som reser måste än så länge växla till sig kontanter i den andra valutan. I andra länder håller checkhäftet ännu ett hårt grepp om medborgarna. Som svensk gör man stora ögon i Frankrike när kunden framför en i kassan på Carrefour skriver ut en check som betalning. Här är det kortbetalning som gäller i mataffären.

Ibland går debattvågorna höga även i Sverige, då äldre personer oroar sig för att kontanterna ska försvinna. Studenter och nyanlända klagar över att det är svårt att betala sina räkningar när man saknar bankkonto.

Men om man kan sammanfatta svenskarnas viktigaste krav, blir det så här: Vi vill själva välja hur vi betalar. Många använder inte bara ett betalsätt eller två, utan ett flertal.

För att betala sina räkningar kan man till exempel välja på:

• Pappersräkning. Du matar eller scannar själv in alla uppgifter i datorn eller mobilen och godkänner med dosa eller bank-id.
• Autogiro. Du uppdrar åt banken att dra pengar varje månad, exempelvis till hyran. På det sättet glömmer du aldrig att betala.
• E-faktura. Du får din faktura som vanligt, fast med e-post från banken, och betalar genom att gå in på din bank i datorn eller mobilen och godkänner med dosa eller bank-id.
• Swish. Du överför pengar direkt via din mobiltelefon. Swish var från början ett sätt att föra över småsummor kompisar emellan, nu kan man betala räkningar och handla med tjänsten.
• QR-kod. Du använder mobilens kamera för att scanna den QR-kod som finns på fakturan, så slipper du skriva in OCR-numret när du betalar.

Den som sitter vi datorn eller telefonen och handlar kan välja på:

• Direktbetalning. Du genomför ditt köp och betalar via internetbanken som drar pengarna direkt från ditt konto.
• Kortbetalning. Du betalar genom att knappa in ditt nummer på ditt kreditkort. Många tycker det här är otryggt. Om du är orolig för att någon obehörig ska komma över numret, kan en lösning vara att du använder ett kort med bara så mycket pengar på som du behöver.
• Faktura. Du köper din vara och får en faktura, antingen på papper i brevlådan eller via mail.
• Delbetalning. Du köper din vara och väljer att betala av köpet med ett mindre belopp varje månad.
• SMS. Ett allt vanligare betalningssätt, exempelvis för parkering, lokaltrafikbiljetter och för att skänka pengar till hjälporganisationer.
• Appar. Ladda ner de appar du önskar och koppla ihop med ditt kort så kan du göra köpen smidigt och säkert.

Vad krävs?

Vad behövs för att du ska kunna använda dig av alla dessa olika betalningssätt?

Normalt behöver du ha ett bankkonto. Nyanlända kan få vänta på den proceduren, och under tiden är det kontanter som gäller. Då får man gå till en leverantör som erbjuder manuella betaltjänster över disk.

Betalar du digitalt behöver du kunna tala om vem du är. Det gör du genom ett mobilt bank-id, bank-id eller genom att gå in på din internetbank och använda en dosa där du anger din personliga sifferkod som då ger dig engångskoder.

Nu har även SamsungPay och ApplePay dykt upp som en möjlighet. Då kopplar du dina betalkort till telefonen och betalar genom att svepa telefonen över betalterminalen.

Hur ser framtiden ut?

Trenden tycks gå mot att du som konsument går med på att pengar dras från ditt konto utan att du behöver göra något, annat än möjligen svepa din telefon på caféet, bensinstationen, i bussen eller när du får matkassen hemlevererad. Snart minns ingen längre hur en hundralapp ser ut. Eller?

Vår Riksbankschef Stefan Ingves flaggar i en artikel i DN Debatt om att vi är på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer vilket skulle kunna bli särskilt problematiskt i ett krisläge. ”På samma sätt som vi räknar med att det kommer vatten när vi vrider om kranen räknar vi med att betalningar kan genomföras snabbt och säkert. Men har vi inte bestämt oss för hur hushåll och företag ska betala för drivmedel, proviant och andra nödvändigheter i ett krisläge kan vår beredskap försvagas. Att kommersiella aktörer i alla lägen skulle axla manteln att tillgodose allmänhetens efterfrågan på säkra betalningar är inte troligt”, menar Stefan Ingves.

Han anser att lagstiftningen inte riktigt har hängt med i den utveckling som konsumentkrav och ny teknik drivit fram. Just nu pågår det dock en parlamentarisk utredning om en ny riksbankslag där Riksbanken hoppas att utredningen lägger fram förslag som tar höjd för en framtid där elektroniska e-kronor dominerar utan att Sverige hamnar i ett läge där offentlig styrning över betalningsväsendet inte längre är möjlig.

Utmaningen i framtiden är således att säkerställa att alla i Sverige har tillgång till säkra och effektiva betalningar utan att vi tappar de snabba och smidiga lösningar vi hunnit vänja oss vid.

Källa: Svea Ekonomi och DN Debatt