Vinner eller förlorar Sverige på Euron?

Det har gått ett decennium sedan euron infördes, då i elva länder. Sverige valde att stå utanför, utan något formellt undantag som Danmark och Storbritannien har. Det kan vara dags att ställa sig frågan: Har Sverige vunnit eller förlorat på att stå utanför det europeiska valutasamarbetet?

En som är ovanligt lämpad att svara på frågan är Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden. Hon är även ledamot i Dagens Industris skuggdirektion, som resonerar kring Riksbankens styrräntebeslut. Hennes arbete ger henne en fin överblick över svensk ekonomi i förhållande till omvärlden.

– Som organisation har vi ingen position i frågan om Sverige ska införa euron. Men vi försöker förstå vad både in- och utanförskapet betyder för såväl Sverige som företagen, och vi ser både för- och nackdelar, säger hon.

Fördelarna med euron är uppenbara: Det är smidigt att ha samma valuta som den man handlar med, och det minskar valutarisken. Med tanke på att ungefär 60 procent av svensk export går till EU, borde det vara en fördel att ha euro.

– Det är stor skillnad mellan storföretag och SME. Storföretagen kan ha hela avdelningar som hanterar valutafrågor och de har i större utsträckning finansiella muskler att valutasäkra sig. Små och medelstora företag har inte samma förutsättningar.

Då blir det alltså svårt att utse vinnare och förlorare.

Det är inte solklart att det skulle innebära fördelar att gå med i euron. Sverige skulle behöva göra avkall på sin självständiga penningpolitik, som skulle utformas av Europeiska centralbanken, ECB, i stället för Riksbanken. Lena Sellgren kan inte se att detta skulle påverka svenska företag enbart positivt, eftersom hela euroområdet har samma styrränta oavsett var i konjunkturen man befinner sig. Under det senaste decenniet har det flera gånger visat sig att vissa regioner hade mått bättre av en individuell styrränta. Det beror på att de ekonomiska och konjunkturella förhållandena ofta skiljer sig avsevärt mellan länder som exempelvis Tyskland och Grekland.

Är då den svenska penningpolitiken helt självständig? Måste inte riksbankenschefen Stefan Ingves och hans direktion anpassa sig till omvärlden?

– Den här frågan diskuterar vi ofta i DI:s skuggdirektion. Självklart kan det bli svårt för Riksbanken när andra centralbanker signalerar att deras länder har nått konjunkturtoppen och att man därför vill stimulera genom att sänka räntan – som redan är mycket låg. I vilken mån kan Riksbanken då avvika?

I viss mån kan den det, men faktum är att Sverige – som har en mer stabil ekonomi och bättre statsfinanser än många andra – ändå nu har minusränta, vilket gör att den knappt längre fungerar som vapen för att stimulera ekonomin om det skulle behövas. Den negativa räntan beror på att styrräntan har använts för ett annat syfte, nämligen att uppnå inflationsmålet.

Det måste väl ändå vara en fördel att ha en egen valuta som kan falla och därmed stärka exporten? Inte heller det sambandet är vad det en gång var.

– Hela värdekedjan har globaliserats. Det innebär konkret att svenska företag har ett stort importinnehåll i sin export, hela 40 procent i snitt, för att kunna producera varor som de sedan exporterar. Därmed har valutakursens påverkan på exporten försvagats jämfört med för några decennier sedan, säger Lena Sellgren.

Business Sweden bildades 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden. Organisationen ägs av staten och näringslivet. Syftet är att hjälpa svenska företag att öka sin globala försäljning och internationella företag att investera och expandera i Sverige.