Stockholmsekonomin på väg mot snabb återhämtning

I mars 2020 såg läget dystert ut. Enligt kreditupplysningsföretaget UC som löpande har bevakat konkursläget i Sverige ökade antalet konkurser kraftigt under det inledande pandemiåret. Inom hotell- och restaurangsektorn noterades 123 procent fler konkurser jämfört med samma månad föregående år. En annan bransch som tidigt kände av effekterna av våra förändrade konsumtionsbeteenden var transportbranschen, med 105 procent fler konkurser. Därefter verkar dock den negativa utvecklingen ha avstannat något.

Många företag känner fortfarande av effekterna av pandemin – men i stort har den förödande konkursvåg som många sektorer fruktade nästan helt uteblivit under 2021. Särskilt goda är utsikterna för Stockholmsföretagen. När Stockholms Handelskammare nyligen sammanfattade konjunkturläget i rapporten Stockholmsbarometern noterades ett indexvärde på 114,6 för det andra kvartalet. Det är det högst uppmätta resultatet sedan mätningarna startade 2003.

Anledningarna till att regionen nu ser en dramatisk återhämtning är flera

– Stockholmsekonomin går mycket bättre nu. Mycket har börjat att återgå till hur det var innan pandemin, bland annat tack vare att fler är vaccinerade. När det kommer till indexvärdet bör man dock fokusera mer på förändringen än på nivån, eftersom Stockholmsbarometern i mångt och mycket baseras på frågor om hur utvecklingen har sett ut under de tre senaste månaderna, som sedan är normaliserat utifrån hur det har sett ut historiskt, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Även om man förhåller sig försiktigt optimistisk till regionala konjunkturundersökningar står det klart att Sverige befinner sig i en reell högkonjunktur.

– Om vi tittar på BNP för september är den starkare i dag än vad den var under motsvarande period innan pandemin. BNP-tillväxten har hela tiden gradvis justerats uppåt av ekonomer. Nu ligger förväntningarna på många håll på över 4 procent. Industrin leder den här utvecklingen där man ser en ökad varuexport och industriproduktion. Det drar i sin tur med sig tjänstesektorn uppåt. Konjunkturinstitutets barometerindikator ligger just nu på de högsta nivåerna sedan mätningarna startade 1996, säger Richard Damberg, ekonom på UC.

På Stockholms Handelskammare menar man att de statliga stödåtgärder som regeringen införde – bland annat möjligheten att ansöka om korttidsarbete via Tillväxtverket och omställningsstöd via Skatteverket – har utgjort viktiga förutsättningar för återhämtningen.

– De finanspolitiska och penningpolitiska stödåtgärderna har varit betydande för att stödja den ekonomiska uppgång som vi noterade under andra kvartalet och på senare tid. Det ska dock tilläggas att de finanspolitiska krisstöden i många fall har varit komplicerade att söka, inte helt har kompenserat det tapp som restriktionerna medförde samt i vissa fall inte heller nått ut i tid till drabbade företag. Det gäller särskilt mindre företag, däribland egenföretagare i tjänstesektorn, säger Stefan Westerberg.

På UC vill man vänta in forskningsrapporter för att kunna avgöra vilka stöd som har bidragit till utvecklingen och exakt hur mycket.

– I de särskilt utsatta branscher som vi har följt är det många som rapporterar att exempelvis permitteringar har haft en stor betydelse för att kunna dra ner lönekostnader och att detta har varit avgörande. Även om bland andra restaurangbranschen har varit hårt drabbad hade det sett mycket värre ut utan de statliga stödåtgärderna, säger Richard Damberg, och fortsätter:

– Stödpaketen har nog varit avgörande för många mindre företag. Sedan har det förekommit en del kritik mot att de har kommit för sent och inneburit stora administrativa bördor. Men den stora bilden är att det var redan svaga bolag som slogs ut i början av pandemin. Därefter har konkursnivåerna gått ner. En trolig förklaring är att stödpaketen har hjälpt, då man har kunnat permittera anställda och dra ner på kostnader. Det verkar som att stöden har gett effekt, säger Richard Damberg.

När Stockholms Handelskammare jobbar med att sammanfatta det ekonomiska läget för det tredje kvartalet 2021 ser förutsättningarna för en fortsatt återhämtning i Stockholmsekonomin ljusa ut.

Det finns dock vissa osäkerhetsfaktorer

– Det återstår att se hur förekomsten av nya virusvarianter drabbar länet. Men företagen har varit snabba på att ställa om och ekonomin tuffar på bra. Vi börjar alltmer återgå till normala beteendemönster. Sedan varierar läget och utsikterna från bransch till bransch. Exempelvis kommer hotell och restauranger samt evenemangsnäringen gynnas särskilt av att restriktionerna släpps helt i slutet av september. Industrin och vissa delar av handeln påverkas i sin tur av vad som händer med den pågående containerbristen och bristen på halvledare, säger Stefan Westerberg.

Ett annat orosmoln på bland annat detaljhandelns himmel är det faktum att det under våren 2022 är dags att betala den första omgången av uppskjutna skatteinbetalningar. Totalt har 50 000 företag ansökt om och fått anstånd för att skjuta upp inbetalningar på 50 miljarder kronor.

Vilken betydelse det här kommer att få för konkursstatistiken är svårt att avgöra i dag.

– Det är ingen som vet riktigt hur läget ser ut på den här fronten än. Klart är att de företag som har ansökt om anstånd med skatteinbetalningar alla är bolag som redan har en ansträngd ekonomi. Det vill till att man ökar lönsamheten under hösten och vintern nu så att kassan fylls på för att man ska kunna betala in skatten under våren, säger Richard Damberg på UC.