Micael Dahlen - AI går inte att stoppa.

Åsikterna om AI är lika många som frågorna. Vi ville ta reda på mer och bjöd in till en temadag där ledande forskare och experter benade ut begreppen. 

Roboten Elsa hälsade gästerna välkomna till vår temadag - Future day 2018 - på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Från scenen förklarade vår vd Lennart Ågren varför man valt just AI som tema för årets Future day:

– Artificiell intelligens, AI, berör väldigt många människor i dag. En gång i tiden jobbade jag som bankbud när jag pluggade och då fanns varken AI eller digitalisering på agendan. Jag knallade runt med en fysisk portfölj fylld av värdepapper.

Temadagen inleddes med en hälsosam dos skepsis från Daniel Langkilde som jobbar med maskininlärning och utvecklar AI-lösningar åt Scania, Volvo och andra storföretag. Han tror inte att AI är vare sig svaret på allt eller något som vi behöver vara rädda för:

– Allt går inte att automatisera. Datorer kan imitera, men inte förstå. Och de saknar mänskliga egenskaper. Oroa er inte, är min grundinställning. Domedagen är inte här och vi människor har fortfarande ett rejält övertag gentemot maskinerna – vi kan tänka.

För att AI överhuvudtaget ska komma till nytta krävs dock en hel del av oss människor, påpekar han:

– Det är vi som måste definiera vad systemen ska lära sig och sätta ramarna. En dator kan inte fatta värderingsbaserade beslut. Självkörande bilar kräver till exempel mer än man tror. Att systemet vet vad som är en ”körbar väg” till exempel. Hur ska man koda det när inte ens alla människor är överens om var vägen slutar och vägrenen börjar?

”Oroliga i onödan”

AI myntades redan på 60-talet, och begreppet har kommit och gått. Just nu är förkortningen mer omtalad än någonsin, till följd av digitaliseringen, snabbare processorer och den snabbt ökande mängden data. Larmrapporter talar om att uppemot hälften av jobben kan försvinna men Daniel Langkilde lindrade oron:

– Ni som är oroliga för att bli ersatta av en dator gör antingen något som är lite för enkelt, eller så är ni oroliga i onödan. Är det inte bra att slippa monotona, repetitiva arbetsmoment?

Eftersom vi enligt Daniel Langkilde fortfarande saknar algoritmer som lär sig på det effektiva sätt som vi människor gör, är ”hotet” från AI ett filosofiskt problem.

Förändringarna är disruptiva

Filosofiskt eller inte – AI erbjuder möjligheter som vi inte har råd att missa, menar Ann Hellenius, digital strateg, medlem av Regeringens digitaliseringsråd och flerfaldigt prisbelönt som Årets CIO i Sverige och Europa:

– Vi människor har ibland en oförmåga att ta till oss ny teknik. Just nu finns det ett stort gap mellan företagens förmåga att utvecklas med hjälp av ny teknik och den faktiska tekniska utvecklingen. Ny teknik har alltid funnits men i dag går allt så otroligt mycket snabbare.

De förändringar som sker till följd av teknikutvecklingen är stundtals disruptiva, det vill säga kullkastar förutsättningarna för hela branscher och slår ut etablerade företag.

– 90 procent av all information som finns i världen har skapats under de senaste två åren. Mängden data gör att de stora möjligheterna finns nu och allt rör sig så mycket snabbare.

Det gäller att inse hur man ska utnyttja teknikens möjligheter för att utveckla sin affär. Här är ledarskapet avgörande, samt att välja rätt samarbeten och att nätverka, poängterar Ann Hellenius:

– Vi har alla våra blind spots och förmågan att undvika dem är en nyckelförmåga i dag. Det är viktigt att vara ödmjuk. Ingen av oss har en aning om hur framtiden egentligen ser ut. Och vi måste lära oss tillsammans. Vi skapar framtiden tillsammans genom vår förmåga – eller oförmåga – att se vad som behöver göras.

Inget fel på självbilden

AI är ingen lösryckt företeelse utan en del av digitaliseringen, där molnet, virtuell och förhöjd verklighet (VR/AR), Internet of Things (IoT), sociala medier och mobilitet också ingår. Ann Hellenius varnar för silotänkande och påpekar att det är sättet att kombinera nya tekniker som är avgörande.

Hur bra är vi i Sverige på det? Olika rapporter visar olika saker. Ofta hamnar vi på topp tio, lika ofta halkar vi ner mot plats 25 i världen på områden som innovation och teknikutveckling inom några år. Vår självbild är det i alla fall inget fel på, menar Ann Hellenius och varnar för detta.

– Vi har en god självbild i Sverige, med vår historia av entreprenörskap, teknikutveckling och samverkan mellan offentlig och privat sektor. Vi må vara snabba, men många länder i framför allt Asien är betydligt snabbare och då halkar Sverige efter relativt sett. Vi har inte råd att inte röra oss betydligt snabbare än vi gör.

Den snabba förändringstakten leder till att många stänger av, eller vill för mycket och satsar fel. Då gäller det att börja i rätt ände.

– Känner ni att ni dras med för snabbt av nyhetsflödet och använder ny teknik till sådant som inte skapar värde – eller känner ni bara trötthet och stänger av helt? Just nu blir vi lite för passiva, mitt tips är att skala ned projekten, avgränsa dem och testa. Intern effektivisering är ett bra område att hitta tillämpningar för AI.

Hantera mänskliga aspekter

Jobben då? Undersökningar pekar på att mellan 9 och 50 procent av jobben försvinner till följd av AI.

– Det är inte hela jobb som försvinner, utan delar av dem som automatiseras. Det har skett i alla tider. Det viktigaste är att hantera de mänskliga aspekterna av teknikutvecklingen – hur får man med sig individerna på resan? Hur skapar man värde? Ledarna måste plocka ned de tekniska termerna till något som är begripligt och hanterbart för medarbetarna.

Ingen av oss behöver uppfinna hjulet på egen hand, påpekar Ann Hellenius:

– I Sverige är vi bra på att samverka över sektorer. Dra nytta av att avstånden är korta och hitta lösningar tillsammans. Öppna upp och var nyfiken!

Att lyckas med ny teknik handlar också om att välja bort. Men när det gäller AI finns det två områden som man definitivt inte kan strunta i, enligt Ann Hellenius – informationssäkerhet och integritet.

– Brister inom integritet och säkerhet kan krossa ett varumärke och få miljarder att gå upp i rök. Se på Facebooks börsvärde efter Cambridge Analytica. Alla chefer måste hantera dessa frågor och fördjupa sina kunskaper om informationssäkerhet och integritet. Det finns många negativa påverkare därute. Ändra perspektivet och ställ frågor konstant! Lägger ni pengarna där hotbilden finns?

En annan grund för att lyckas med ny teknik är att ta mångfald och inkludering på allvar, och inse att det andra inte automatiskt följer på det första, menar Ann Hellenius. 

– Det krävs dynamik för att se möjligheterna med ny teknik. Den dynamiken saknas hos homogena grupper, som dessutom konstant överskattar sin förmåga till resultat och att se möjligheter.

AI motverkar bedrägerier

På Svea Ekonomi var vi tidigt ute med att inse möjligheterna med AI och att utveckla praktiska tillämpningar som stöttar kunder och konsumenter i den digitala världen. Ett exempel är Fraud Lab, ett system för att motverka bedrägerier inom den e-handel som sker via Svea Ekonomi.

Staffan Ekvall, systemarkitekt och teamledare på Svea Ekonomi, berättar om bakgrunden till Fraud Lab.

– Den snabbt växande e-handeln har gjort att antalet faktura- och kreditbedrägerier har ökat. I snitt är 1 transaktion av 2 000 inom e-handel ett bedrägeriförsök. Att upptäcka bedragarna manuellt är som att leta efter en nål i höstack.

Därför har Staffan och hans team utvecklat ett kontrollsystem som fångar upp och ”lär sig” nya trender och ny metodik för att utföra bedrägerier på nätet. Och som sätter stopp för dem i tid, för att handlare och slutkunder ska undvika förluster.

– Fraud Lab bygger på att värdera den information som man måste uppge när man handlar på nätet. Systemet granskar inmatade data och söker efter sådant som indikerar större risk för bedrägerier. Högt pris i förening med låg vikt, konstiga ip-adresser, tidigare köp och särskilt bedrägeriutsatta e-postdomäner är några parametrar som kan indikera ökad risk för bedrägeri.

Och för varje bedrägeriförsök som systemet upptäcker blir det alltså bättre på att upptäcka nya, vilket är poängen med självlärande system.

– Det här systemet har redan sparat miljontals kronor åt våra företagskunder, konstaterar en nöjd Staffan Ekvall.

”Är det vi som är AI?”

Huruvida AI innebär frälsning eller undergång är en filosofisk fråga, menade Future Days inledningstalare Daniel Langkilde. Så vad passar bättre som avrundning än en filosofiskt science fiction-doftande approach från Handelsprofessorn Micael Dahlen, som bland annat konstaterade att det inte går att stoppa teknikutvecklingen.

– Det enda vi människor någonsin har lärt oss något av är när vi går för långt. Bara genom att gå för långt kan vi lära oss av vårt handlande. Att testa gränser är inprogrammerat i våra gener, liksom att sedan ta ett kliv tillbaka om det behövs.

Micael Dahlen menade att det är både en möjlighet och ett ansvar att alltid ha en positiv, optimistisk inställning. 

– Det måste gå att göra bra saker.

Några exempel på bra saker som möjliggörs av AI är Spotifys och Netflix personaliserade spellistor och rekommendationer. Men vad händer när AI blir bra på lite allt möjligt, frågar sig Micael Dahlen.

– I den första Terminator-filmen spåddes att maskinerna skulle bli självmedvetna år 2029 och som konsekvens av detta utplåna mänskligheten. I dag samlas – på riktigt – AI-forskare vartannat år för att komma fram till vilket år detta händer i enlighet med de allra senaste rönen. Som av en händelse lyder deras senaste prognos just 2029. Då har datorerna hunnit ikapp vår förmåga att processa data.

Micael Dahlen tar tanken ett steg till och frågar sig om detta redan inträffat:

– Har en mer avancerad civilisation än vår redan utvecklat AI – och resultatet är vi människor? Och vi är en del av deras experiment utan att veta om det. Det är inte vi människor som driver utvecklingen, utan vi är resultatet av utvecklingen.

Svindlande? Tro det eller ej, men det här är frågor som diskuteras av ledande forskare från ansedda institutioner som Harvard och Stanford. Googla ’simulation hypothesis’ för att läsa mer.

Future Day var med andra ord en dag som erbjöd såväl handfasta checklistor och praktiska tillämpningar, som tankesprång bortom det möjligas gräns.