Jämställda styrelser höjer företagens lönsamhet

Tidigare var hon kommunikationskonsult i många år, men numera kan Anna Frick titulera sig styrelseproffs. Hon har uppdrag i en rad branscher, allt från finans som Svea och Fortnox till företagshälsa, it och industri till kasinospel. Men kommunikation är fortfarande hennes huvudämne, och den kompetens som hon för med sig in i bolagsstyrelserna.

– Min styrka är inte branschspecifik, och i styrelsegrupperna finns alltid också personer med fackkunskaper som är viktiga för just det bolaget, säger hon.

Just blandningen av människor är det som främst skapar värde för ägarna – det är ju företagets ägare som utser styrelsen, och som genom ägardirektivet talar om vad de förväntar sig att styrelsen ska åstadkomma. Det kan vara att skapa tillväxt på hemmamarknaden, börja exportera, generationsskifta eller vad nu företaget står inför. Oavsett vilket önskemål som ägarna har, är det viktigt att ha en styrelse som är rätt sammansatt – vilket främst innebär att kunna ge olika perspektiv, någorlunda förutspå den framtida utvecklingen och agera korrekt i händelse av kris.

Tänk Spotify

Anna Frick brukar göra liknelsen med Spotifys spellista.

– Bäst utväxling av styrelsearbetet får man om alla ledamöter lyssnar på olika spellistor. En spellista bygger ju på ens egna erfarenheter, tidsperspektiv och kunskap, säger hon.

Har ledamöterna i en styrelse olika spellistor i sina mobiler, kommer styrelsen att bestå av en blandning av människor, olika åldrar, erfarenheter och kön.

Anna Frick berättar att hon ofta är ensam kvinna i de styrelser där hon är verksam, mansdominansen är fortfarande stor. Även om hon anser att större jämställdhet vore en fördel för företagen (vilket bland annat forskning från Luleå Tekniska högskola har visat), vill hon inte stirra sig blind på bara den parametern.

– Ju fler infallsvinklar och dimensioner, desto mindre risk att styrelsen missar något när de strategiska besluten ska fattas. Särskilt i stora bolag är det ju viktigt att spegla kunder och även medarbetare så bra som möjligt. Kön är bara en aspekt.

Hon tycker också att könsfördelningen bland styrelseledamöter har fått för mycket uppmärksamhet.

– Om man vill förändra, är det viktigt att satsa på jämställdhet bland lägre chefer, de som vill upp. Det är de som fattar de viktiga operativa besluten, och de får då erfarenhet som är central när de senare når styrelsenivå.

Vilka frågor avhandlas då i styrelserummet?

Det handlar framför allt om strategi. Styrelsen ska i princip inte lägga sig i det operativa, det är ledningens sak. Utom i händelse av kris, då brukar styrelseledamöter få hoppa in lite överallt, särskilt i mindre företag. Samtidigt måste styrelsen hålla ett öga på företagets ekonomi och redovisning. Utan att släppa den ”backspegeln” gäller det alltså att se framåt. Just nu talas det mycket om hållbarhet, digitaliseringsfrågor och AI i styrelserummen. Här gäller det för styrelser att fördela resurser och se till att rätt avdelning i företagen får vad som behövs för att kunna utvecklas. En annan fråga i tiden är rekrytering. Det råder brist på arbetskraft på många håll, då måste företagen bygga sina varumärken som arbetsgivare för att locka rätt kompetens.

– Styrelsen tittar ju på finansiella nyckeltal, och då är sådant som medarbetarundersökningar och nöjdkundundersökningar väldigt viktiga. Om styrelsen ber om att få ta del av dessa och följer upp dem, hör man snabbt varningsklockor ringa om exempelvis personalomsättningen plötsligt stiger, säger Anna Frick.

Personligen tycker hon det är roligast att jobba i företag när det händer mycket. Ren förvaltning är inte Anna Fricks melodi. Hon beskriver sitt jobb som att hon har bakjour jämt. Vd kan säga upp sig, bageriet börja brinna, en pandemi kan bryta ut.

– Vad som helst kan hända. Andra skulle uppfatta jobbet som ryckigt. Men för mig finns inget annat.