Företagen har allt att vinna på inflationsmålet

Som chefekonom för en organisation som främjar handel och investeringar och som ledamot i Dagens Industris skuggdirektion har Lena Sellgren ofta anledning att värdera Riksbankens penningpolitik. Hon tillhör en av de insatta, men för vanliga företag och även konsumenter kan diskussionerna om inflationsmålet på 2 procent framstå som på gränsen till bisarrt.

Varför gör ekonomer en så stor affär av att inflationen måste vara 2 procent (vilket den inte har nått upp till sedan 2011) och vad har företagen att vinna på det?

– Inflationsmålet syftar till att skapa prisstabilitet. Det gör att man kan förutsäga vad varor och tjänster kommer att kosta en bit in i framtiden, och man vet även något om löneutvecklingen. Det är ovärderligt för den som behöver planera och står inför att investera, säger Lena Sellgren.

Inflationsmålet sattes 1993 efter den stora krisen, då Sverige råkade ut för svårigheter ekonomiskt och finansiellt. Alla som var med då minns när räntan plötsligt höjdes till 500 procent – för att sedan sjunka till 13–14 procent, något som i dag verkar orimligt högt.

För att i framtiden undvika stora fluktuationer i ekonomin reformerades Riksbanken och gjordes självständig gentemot regeringen – och inflationsmålet sattes till 2 procent.

– Siffran var inte vetenskapligt framräknad, utan den ansågs rimlig då och låg i linje med andra länders inflationsmål, säger Lena Sellgren.

Hur har det fungerat? Man kan konstatera att Sveriges ekonomi kom på fötter relativt snabbt och dessutom klarade sig bra genom de kriser som följt – framför allt it-bubblan år 2000 och den globala finanskrisen 2008. I dag är statsfinanserna stabila, lönetrycket lågt och tillväxten har fram till nu varit god.

– Nu talar många om att en lågkonjunktur är på väg, men den behöver inte bli djup. Om inget oförutsett inträffar kan det bli en nedgång från hög- till normalkonjunktur, säger Lena Sellgren.

Har inflationsmålet bidragit till stabiliteten? Absolut. Men själva nivån, de 2 procenten, är inte det viktiga, menar Lena Sellgren. Det viktiga är att det finns ett nominellt ankare, och att Riksbanken klarar att försvara det. Gör den det skapas ett förtroende bland både företagare och konsumenter om att priserna kommer att vara stabila även i framtiden. Då vågar man både konsumera och investera.

Men det har haft ett pris. Efter 90-talskrisen har inflationen varit låg (”utstampad ur ekonomin” som dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt uttryckte det), vilket förvisso är positivt men ingen vill ha en för låg inflation. Då blir effekten att konsumtion och investeringar stannar av, eftersom allting blir billigare senare. Riksbanken har löst det genom att sänka räntan ner till under 0. Då sjunker kronans värde vilket gör importerade varor och tjänster dyrare.

– Man kan säga att Sverige importerar inflation, säger Lena Sellgren.

Detta har i sin tur lett till att Riksbanken har kritiserats, vilket i sin tur minskade dess trovärdighet, i alla fall under en tid.

– Riksbankens trovärdighet är också viktig för prisstabiliteten. Det är en av anledningarna till att centralbanker i hela världen nu ser över sina inflationsmål, som ju har legat still i många år. I Sverige pågår en riksbanksutredning som jag tror så småningom kommer att leda till ett mer flexibelt inflationsmål, säger Lena Sellgren.

Business Sweden bildades 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden. Organisationen ägs av staten och näringslivet syftet är att hjälpa svenska företag att öka sin globala försäljning och internationella företag att investera och expandera i Sverige.