AI i klarspråk - så funkar det

Artificiell intelligens (AI) innebär att datorer kan göra saker som vanligtvis kräver mänsklig intelligens. AI kan skapa algoritmer som analyserar och drar slutsatser utifrån data. Och den kan agera på denna data, lära sig från den och bli bättre på sin uppgift över tid. Precis som ett barn växer upp till en, oftast, klokare vuxen.

Vad är då skillnaden mellan AI och vanlig programmering?

Vanlig programmering definierar möjliga scenarion och kan bara agera inom dessa. AI “tränar” ett program för en viss uppgift och låter den sedan utforska och bli bättre på uppgiften själv. Bra AI listar ut vad den ska göra när den ställs inför en ny situation. Microsoft Word kan inte själv bli bättre, men ett program som läser av ansikten kan över tid, med mer data, blir bättre på det.

Kenneth Cukier, dataredaktör på The Economist, drar paralleller till självkörande bilar i ett TED-talk från 2014:

– AI är en förändring i hur vi angriper problemen. I stället för att vi förklarar för datorerna i bilen hur den ska köra så säger vi: Här har du en massa data runt dig själv. Samla in den och lös problemet. Du får själv lista ut om det där är ett trafikljus, om trafikljuset är rött eller grönt och om det betyder att du ska stanna eller köra, säger han.

Du måste ha massor av data

För att det ska bli AI behöver du massor av data. Algoritmerna behöver tränas så att de kan känna igen mönster, göra förutsägelser och föreslå åtgärder – precis som en människa skulle göra, fastän snabbare och bättre.

Till exempel, tänk dig service av flygplan. Varje år försvinner stora summor pengar (och miljontals människor blir stressade) när flygplan försenas på grund av service mellan flygningar. Service­personalen må vara mästerlig, men föreställ dig att alla flygplan själva hade tillgång till all världens data om service av just denna flygplans­modell och hur olika fel uppstår – från vädrets påverkan i realtid till statistik över all service som någonsin gjorts tidigare – och sedan kunde analysera denna data och ha en lösning färdig till service­personalen när de landar? Omsätt detta till vinst i tid, pengar och minskad ångest? Det är vad AI hjälper företag och människor med.

Företagarna fortfarande skeptiska

AI har idag alltså mognat till något som företag konkret kan börja använda. Det beror på att tekniken (med bland annat sensorer), datorkraften och mängden data har ökat och dessutom blivit billigare.

Samtidigt är det många företagare som är skeptiska till AI. I rapporten "Digital försäljning till företag", där fler än 500 företag deltagit, har vi undersökt B2B-företag och deras inställning till ny teknik i form av AI. Undersökningen visar att nästintill varannan svensk företagare inte ser någon nytta med AI.

– AI som teknik är relativt ny för näringslivet och det råder bevisligen stor okunskap kring vilken nytta det kan skapa. Tekniken ersätter inte säljpersonal eller andra anställda. Istället kan bolagen med teknikens hjälp lägga mindre tid på repetitiva uppgifter och mer på att hitta nya kunder, skapa en djupare förståelse för sina utmaningar och sälja mer på befintliga kunder, säger Thomas Svensson, Partner manager och e-handelsexpert på Svea Ekonomi.

AI kan ur många aspekter inte mäta sig med den mänskliga hjärnan. AI kan imitera och effektivisera mänskligt tänkande, men kan bara göra det för en specifik uppgift. En självkörande bil kan köra bilen bättre än en människa, men AI:n i bilen kan inte spela ett parti schack vid nästa rastplats. AI kan applicera massiv datorkraft på specifik data med en specifik metod. Hjärnan, å andra sidan, applicerar mindre datorkraft men på mycket bredare data med en mängd olika metoder.

Det började redan på 50-talet

Dagens AI började redan på 50-talet när Arthur Samuel lärde maskinerna lära sig. Arthur Samuel älskade att spela brädspelet dam. Det gjorde inte hans kollegor på dator­företaget IBM. Så han gjorde vad varje normal programmerare skulle ha gjort, han lärde datorn spela. Det som dock inte är normalt är att detta hände redan på 50-talet och att Samuel till slut lärde datorn att lära sig själv.

Han skapade ett program på sin dator så han kunde spela dam mot den. Han spelade och han vann. För datorn visste bara vad ett tillåtet drag var. Samuel däremot, kunde strategi. Så han skapade ett sub­program på datorn som i bakgrunden analyserade varje drag och sannolikheten att det leder till en vinst.

Han fortsatte spela mot datorn och fortsatte vinna. Men sedan lämnade han datorn och lät den spela mot sig själv och därigenom samla på sig ännu mer data och bli ännu mer exakt i sin sannolikhets­kalkyl. När han kom tillbaka och spelade mot datorn igen så förlorade han. Igen och igen.

Arthur Samuel hade skapat en maskin som blivit bättre än han själv på en uppgift som han en gång lärt den. The Samuel Checkers-playing Program var ett av världens första framgångsrika självinlärnings­program och därmed också en tidig demonstration av konceptet artificiell intelligens. Han gjorde begreppet "maskininlärning" till en vedertagen term.