Så kan staten stötta dem som vill in på bostadsmarknaden

Utredningen, Startlån för förstagångsköpare av bostad, lämnades till regeringen i våras. Sen kom valet emellan, därefter en komplicerad regeringsbildning. Några skarpa förslag har därför ännu inte lagts fram.

Det finns flera aspekter på frågan om hur staten skulle kunna hjälpa unga personer att komma in på bostadsmarknaden. Johan Hansing, chefsekonom på Svenska Bankföreningen, var en av experterna i utredningen och tycker det var synd att frågeställningen i utredningen begränsades till startlån. Den kunde ha breddats till andra insatser, anser han.

– Det fanns förväntan i utredningen att bara man kommer in på bostadsmarknaden, är allt klart. Men utvecklingen har visat att det är farligt att tro det. Unga kanske inte ska äga sin bostad, det kanske vore bättre att utveckla hyresmarknaden för dem, säger han i Sveas webbinarium "Hur får vi in förstagångsköparna på bostadsmarknaden".

Utredningen har alltså inte tittat på om befintliga kreditregleringar som amorteringskrav eller bolånetak bör förändras för dem som köper sin första bostad.

Det handlar inte bara om startlån

Även Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet anser att frågan är så pass komplicerad att den inte bara kan handla om startlån – även om han anser att förslaget skulle vara bra, inte minst för att minska sociala risker i samhället.

– Sverige är sämst i klassen. I andra länder i OECD finns hjälp för dem som ska in på bostadsmarknaden. I Sverige finns ingen hjälp. Hyresmarknaden fungerar inte där människor vill bo, och vi skulle behöva skippa den dyra och osäkra andrahandsmarknaden. Förslaget om startlån för att köpa är inte dåligt, men det kan bli bättre.

Det utredningen föreslår är ett startlån till förstagångsköpare i form av en statlig garanti som lämnas till de bolåneaktörer som beviljar lånet. Då kan upp till 95 procent av bostadens värde belånas i stället för som i dag 85 procent.

Fler låntagare riskerar att bli överskuldsatta

Johan Hansing håller med om att något behöver göras, men ser flera problem med utredningens förslag. För det första tror han att fler låntagare kan bli överskuldsatta, för det andra att priserna kan stiga och bostäderna därmed bli dyrare.

– Utredningen pekar på att förslaget i sig leder till höjda priser på omkring 7 procent. Tanken är ju att fler hushåll ska kunna låna mer, men om bostäderna blir dyrare skjuter man sig själv i foten.

Joakim Lusensky menar att förslaget ändå har fördelar:

– Det finns alltid en risk. Men vi ser att många tar sig in på bostadsmarknaden med hjälp av blancolån. Om man flyttar över dem till en låneform med statlig garanti, skapar det ett tydligare system för dem.

De mäklare som Svea talat med är tydliga med att något behöver göras för förstagångsköparna, och då handlar det inte bara om startlån. Niklas Blomstrand på Svensk Fastighetsförmedling undrar varför man inte kan nischa bostadsrättsföreningar mot en ung målgrupp, när man kan göra det mot en äldre. Men det skulle enligt honom krävas statliga stöd till exploatören.

– Sedan ser jag kontantinsatsen som ett hinder. Det är klart att det är en bra väg om unga kan få hjälp med den.

Bankerna kräver tillsvidareanställning även av unga 

Mäklaren Carina Berg på Bjurfors pekar på att bankerna kräver tillsvidareanställning för att bevilja lån, något som unga inte har i samma utsträckning som förr. Trots god ekonomi får de då inga lån. Hon anser också att amorteringskravet behöver lättas och kravet på kontantinsats bör minskas till 10 procent – alltså att bolånetaket bör höjas.

En annan möjlighet, som tidigare har funnits i Sverige men som har tagits bort, är skattesubventionerat bostadssparande. Joakim Lusensky tycker att även det borde ha utretts. Det skulle skicka en tydlig signal till unga om att det är viktigt att spara egna medel till bostad. Men här får han mothugg av Johan Hansing:

– ISK finns ju och är en bra sparform där man kan ha fonder och aktier i långsiktigt sparande. Ännu en subventionerad sparform är vi skeptiska till. Dessutom är det ju så att en sådan subvention gynnar dem som redan har råd att spara.

Ytterligare en åtgärd de båda efterlyser är att bankerna ska kunna vara mer flexibla när det kommer till att bedöma låntagarnas kvar-att-leva-på-kalkyl. Den är för stelbent i dag och borde bli mer individuell.

Hur kommer då den nya regeringen att agera?

Det återstår att se. Den nye finansmarknadsministern Niklas Wykman har hittills endast sagt att han kommer att ta initiativ till de samtal med myndigheterna som statsminister Ulf Kristersson aviserade i regeringsförklaringen. Det handlar om att sänka amorteringskravet som ett sätt att stötta hushåll som dignar under höga elpriser och räntehöjningar. Finansinspektionen har redan uttalat att den inte anser att pausade amorteringskrav är någon bra metod. Bättre då att ”rikta inkomsttillskott” – det vill säga ge bidrag till utsatta hushåll. Den pekar också på att dagens amorteringsregler redan har en ventil för bolånetagare som behöver ett tillfälligt undantag.

Inget av detta lär dock hjälpa den som står utanför bostadsmarknaden och vill in.

Bolån hos Svea