Nu gäller det att hålla i plånboken

Ingen har väl missat att inflationen är tillbaka. Det betyder i klartext att du får mindre för pengarna. Många bedömare tror nu att konsumenterna kommer att lägga om sina vanor för att möta prishöjningarna. Det tror till exempel konsultbolaget McKinsey. En undersökning bolaget har låtit göra under våren i Europa visar att 90 procent av konsumenterna redan har känt av prishöjningar, och börjat leta efter billigare varor – framför allt i mataffären. Exempel på varor som nu ökar i försäljning är de stora kedjornas egna märken.

Flera faktorer driver på inflationen: Klimatomställningen, kvardröjande covideffekter i Asien som skapar transportproblem, brist på komponenter till industrin och kriget i Ukraina är några av dem. Energipriserna drivs upp både av omställningen till hållbara energislag och av västvärldens blockad av rysk gas och olja.

Vad är det som blir dyrare, förutom elräkningen och räntorna?

Maten

Jordbruket kräver mycket energi, vilket gör det dyrare att producera livsmedel i alla länder. Men Ryssland blockerar Ukrainas export på grund av kriget, vilket skapar brist på vissa livsmedel. Ukraina är världens största producent av solrosolja, vilket får stora konsekvenser för exempelvis den italienska matexporten. Grönsaker, fiskprodukter, oliver – allt är inlagt i solrosolja från Ukraina.

Den ukrainska svartjorden är bland de bördigaste i världen och här produceras en stor del av världens spannmål: Korn, vete, majs och soja. Men man odlar också potatis, sockerbetor och grönsaker. Nervositeten på spannmålsmarknaden har redan lett till prisrekord för vete. Sverige är visserligen självförsörjande på spannmål och socker, men när världsmarknadspriset stiger, stiger det även i Sverige.

Enligt Dagens Nyheter har priset på honungsmelon, kaffe, tomater och färsk lax redan stigit med mellan 28 och 39 procent sedan 2021. Totalt räknar Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen med en prisuppgång på livsmedel på över 7 procent i år. Ett gott råd är att sluta slänga kaffeslattar och bara brygga så mycket som du vill dricka – inte mer.

Kakel

Du kanske tror att kakel tillverkas i länder som Italien, Spanien och Portugal. Och det är helt rätt, men produktionen är energikrävande och framför allt Italien lider av stigande gaspriser. Dessutom utgörs råvaran till kakelplattorna av vit lera – som kommer från, just det, Ukraina. 2021 importerade Italien över 100 000 ton vit lera från Ukraina. Nu måste man hitta andra leverantörer. Kakelbristen drabbar alla som funderar på – eller måste – bygga om sina badrum.

I mitten av maj föreslog EU-kommissionen en rad åtgärder för att hjälpa Ukraina exportera sina produkter trots de ryska blockaderna, som betraktas som olagliga. Hur snabbt det kan gå vet man inte.

Kläder

Bomull är en annan råvara som nått rekord efter en prisuppgång på 40 procent sedan september 2021. Cecilia Tall, generalsekreterare för Branschorganisationen Teko uppger för Ekot att det kan leda till prishöjningar på kläder i höst på upp till 20 procent. Samma bedömning gör Svensk Handel. Många faktorer spelar in, inte bara kriget i Ukraina. Här handlar det om att bomullsodlingarna drabbats av väderbakslag, om allmänt stigande energipriser och leveransproblem på grund av pandemin.

Som tur är lär det dröja länge innan svenskarna behöver köpa nya kläder. Enligt tidningen Elle har svenskarna Nordens fullaste garderober. Nio av tio uppger att de har för mycket kläder. Myrorna uppger att svenskar trots platsbristen köper 50 nya plagg per år i snitt och på miljönär.se kan man läsa att 72 procent av svenskarna köper kläder de egentligen inte behöver.

Elbilar

Inte nog med att väntetiden för en ny elbil nu kan bli upp till ett år, priserna på bilarna väntas stiga rejält. Enligt en kartläggning som tidningen Vi Bilägare har gjort, kan hela elbilsbonusen på 70 000 kronor ätas upp av prishöjningar.

Toapapper

Hamstrandet i början av pandemin var helt onödig, men nu kan det bli brist på riktigt. Det säger i alla fall Jani Sillanpää, Sverigechef på Metsä Tissue, som är en av Europas största tillverkare av hygienpapper. Skandinavien importerar cirka 40 procent av sitt mjukpapper från Centraleuropa, som är beroende av rysk gas för produktionen. Stryps den ryska gasen kan importen minska, och det kan uppstå brister, varnar Jani Sillanpää i Dagens Industri. Och när utbudet minskar – då stiger priset.

En förmildrande omständighet i ekonomin är att svenskarna har det relativt gott ekonomiskt ställt. Reallönerna har stigit åtskilliga år i rad, och under pandemin kunde många spara en rejäl slant när semesterplaner, bröllop och dyra restaurangbesök fick ställas in. Men sparpengar vill man gärna behålla, så när priserna stiger är det naturligt att titta på inkomsterna. Kan de höjas? Det är högst oklart, men här är möjligheterna:

Högre lön

Hösten 2020 slöt de stora fackliga organisationerna avtal med arbetsgivarna som löper till 2023, i en del fall till 2024. Förhandlingar har redan dragit i gång, men som löntagare finns ingen anledning att vara alltför optimistisk. Inte bara arbetsgivare utan även politiker och Riksbank manar till återhållsamhet – om lönerna stiger mycket ger det ytterligare bränsle till inflationsbrasan och det bildas en ond cirkel. Enligt tidningen Arbetets beräkningar, som bygger på Konjunkturinstitutets inflationsprognos och löneförhandlingsläget, riskerar en undersköterska rentav att få se sin köpkraft minska med 767 kronor i månaden och en elektriker kan förlora 850 kronor i köpkraft.

– Under lång tid slöts avtal i tron att inflationen skulle bli 2 procent, och när den inte blev det steg reallönerna i många år mer än väntat. Nu blir det lägre reallöneökningar och det får vi acceptera, sade Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och tidigare riksbankschef i Ekots lördagsintervju i maj.

Statliga kompensationer

Staten har redan betalat ut kompensation till medborgarna för högre elpriser samt sänkt skatten på drivmedel. Regeringen har också föreslagit höjda reseavdrag för dem som pendlar till arbetet. Men många ekonomer bedömer att det är ohållbart att fortsätta på den vägen, eftersom man då ökar efterfrågan i ekonomin – vilket i sin tur höjer inflationen, och så måste Riksbanken höja räntorna ännu mer.

Kompensation för hyreshöjningar

När räntorna stiger väntas fastighetsvärdarna höja hyrorna, och Hyresgästföreningen har krävt statlig kompensation för det. Argumentet är att andra sektorer fått kompensation. Men utspelet har redan fått mycket kritik, eftersom det finns en risk att inflationen förvärras.

Däremot förordar både Lars Heikensten och andra bedömare, som fastighetsekonomen Bo Söderberg på KTH, riktade stöd till personer som verkligen behöver för att undvika kaos i samhället.