Börja plugga igen? Det är aldrig för sent!

Hur ser möjligheterna ut för dig som vill utbilda dig till något helt annat än det du gör idag? Antalet sökande till högskolan är rekordhögt. Regeringen har tillfört pengar för nära 19 000 nya utbildningsplatser för 2021 så att fler ska kunna studera vid universitet och högskolor. Även möjligheten att gå kortare kurser och vidareutbildningar har utökats.

Stort intresse för vårdutbildningar

Trots den höga pressen på sjukvårdspersonal under pandemin ökar intresset för utbildningar inom vården. Störst ökning syns vid läkar- och sjuksköterskeutbildningar runt om i landet.

Antalet ansökningar inför förra höstens antagning till läkarprogrammet ökade med 23 procent jämfört med samma period förra året. Sjuksköterskeprogrammet har också fått ett rejält lyft i statistiken jämfört med föregående år, där antalet sökande ökade med 26 procent.

Resursmässigt tillfördes 944 miljoner kronor 2020 och 1 174 miljoner kronor 2021 inklusive studiemedel för satsningar inom högskola och universitet. 30 miljoner satsas på korta kurser som kan ge personer som blivit permitterade möjlighet att vidareutbilda sig under permitteringstiden.

Även satsningar på utbildningar inom yrkeshögskolan ger fler möjligheter att utvecklas eller att byta bransch. Under 2020 tillfördes cirka 5 000 fler platser på redan beslutade utbildningar inom yrkeshögskolan. Regeringen har också infört en försöksverksamhet för en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen för den som redan har betydande erfarenhet och yrkeskunskaper. Det skulle exempelvis kunna handla om en undersköterska som vill ta klivet till att bli specialistundersköterska. 

Flera av kurserna fokuserar på att möta behovet av ökade kunskaper inom klimatomställning och digitalisering. Kurser och kurspaket riktas också till de branscher som drabbats hårdast till följd av pandemin.

Det här gäller för studiemedel

Studiemedel består av två delar: bidrag som du får, och lån som du måste betala tillbaka.

Studiemedel är till för dig som studerar på till exempel högskola, universitet, Komvux eller yrkeshögskola. Om du läser på grundskole- eller gymnasienivå kan du få studiemedel från och med hösten det år du fyller 20.

För studiemedel gäller att du kan ha rätt till bidrag till och med det år du fyller 56. Men från och med det år du fyller 47 minskar antalet veckor som du kan ta studielån. För bidragen på gymnasiet varierar åldersgränserna något. Åldersgränsen kan komma att ändras. Regeringen har föreslagit att rätten till studiemedel och studiestartsstöd ska höjas till 60 år från 2022.

Studiestartsstöd kan du få om du är mellan 25 och 56 år. Det är ett bidrag som gör det möjligt för vissa arbetslösa att under en kortare tid studera på Komvux eller folkhögskola. Det är din hemkommun som i första hand bedömer om du tillhör målgruppen för studiestartsstöd.

Hur mycket pengar du får beror på din studietakt, hur många veckor du studerar och vilken inkomst du har. Om du studerar på heltid kan du som längst få studiestartsstöd i 50 veckor. Studerar du på deltid räknar CSN om veckorna utifrån det.

För att du ska ha rätt till studiestartsstöd måste du uppfylla vissa krav. Även den utbildning du vill gå måste uppfylla kraven. Några av kraven utreds av din hemkommun, resten utreder CSN:

• Du ska vara arbetslös
• Du har kort tidigare utbildning
• Du får inte ha haft studiemedel från CSN under de senaste tre åren
• Du måste studera minst 50 procent i minst tre veckor
• Du måste vara mellan 25 och 56 år
• Du får inte ha vissa andra ersättningar
• Du måste vara registrerad på dina kurser

Du som har vårdnaden om barn kan få mer bidrag. Det kallas tilläggsbidrag.

Läs mer på csn.se

Vägen till vården

Om du vill jobba som sjuksköterska ska du studera sjuksköterskeprogrammet vid ett universitet eller en högskola. Grundutbildningen är tre år (180 högskolepoäng) och leder till en yrkesexamen och en kandidatexamen. Behörighetskraven för sjuksköterskeutbildningen är grundläggande behörighet samt särskild behörighet i matematik 2a / 2b / 2c, naturkunskap 2, samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: matematik B, naturkunskap B, samhällskunskap A.

Om du saknar hela eller delar av gymnasiet kan du läsa in gymnasiebehörighet på folkhögskola med inriktning på att senare gå sjuksköterskeprogrammet. Utbildningarna på två till sex terminer beroende på dina tidigare studier och arbetslivserfarenhet.

Därefter söker du in till sjuksköterskeprogrammet i en särskild urvalsgrupp för studerande från folkhögskola. För att öka dina chanser att komma in på högskolan så betalar vissa folkhögskolor även ett högskoleprov åt dig. Det betyder att du kan söka sjuksköterskeutbildningen i två olika urvalsgrupper.

Vill du bli undersköterska går du Vård- och omsorgsprogrammet antingen inom gymnasieskolan eller Komvux. Det finns även ett antal yrkesutbildningar som man kan gå för att utbilda sig till undersköterska.

Om du redan är undersköterska och vill vidareutbilda dig till specialistundersköterska inom till exempel - barn-, geriatrik- och akutsjukvård eller kirurgi söker du utbildning inom Yrkeshögskolan.