Sälja utomlands? Så värderar du ditt företag

Sidon Benjaminsson arbetar i dag på UC, men har en lång karriär bakom sig i olika finansiella företag. Den röda tråden har varit företagsvärderingar de senaste 15 åren, och till dags dato har han värderat tusentals bolag, både svenska och utländska.

Det är ingen större skillnad rent tekniskt på att värdera ett företag oavsett om det är svenskt eller utländskt, menar han. Man måste ta hänsyn till de omständigheter som råder i det aktuella landet – vilket det än är.

– Normalt vill man ha en viss avkastning på sin investering när man köper ett företag. Det avkastningskravet beror på vilka risker och möjligheter man ser i affären, och risken skiljer sig mellan olika länder. Man talar om den aktuella marknadsriskpremien, säger han.

Riskpremier

Enligt PWC:s årliga riskpremiestudie 2020 avseende den svenska aktiemarknaden, låg marknadsriskpremien på 7,7 procent i Sverige i snitt under perioden 27 mars till 14 maj 2020. Det var i paritet med övriga skandinaviska länder. I exempelvis Ryssland däremot låg den uppåt 20 procent i vid pandemins början i mars 2020.

Många olika faktorer påverkar landets riskpremie, exempelvis ränteläge, finansiell och politisk stabilitet eller storlek på den svarta sektorn.

– Till riskpremien adderar man sedan den riskfria räntan i landet för att få fram marknadens grundläggande avkastningskrav. Var man hittar den varierar. När det gäller Sverige brukar jag som referensränta ofta titta på statslåneräntan men även andra alternativ finns, som 5- eller 10-åriga statsobligationer, säger Sidon Benjaminsson.

Bolagsskatten i respektive land är också viktig. Den tenderar att sjunka internationellt, eftersom länder använder låg bolagsskatt för att attrahera investeringar, även om det nu har kommit förslag från USA:s finansminister Janet Yellen att inrätta ett internationellt golv.

När man på detta sätt har fått en slags bas för sin värdering, det vill säga en bild av att i det aktuella landet vill köparna generellt ha xx i avkastning vid förvärv, är det dags att gå till själva bolaget.

– Avkastningskravet justeras upp eller ned beroende på hur stort och moget företaget är. Ju större företag, desto mer minskar risken rent statistiskt, säger Sidon Benjaminsson.

Men hur stort är då företaget?

I många länder, bland andra Tyskland, Österrike och Schweiz är det svårt att få ut viktig information som omsättning och rörelseresultat. För noterade företag utgör det inget stort problem – man går på börsvärdet.

– Det är värre med onoterade. Då brukar jag titta på storleken på det egna kapitalet och på hur företagets historiska resultat utvecklats. Ju högre resultat desto lägre riskpremie.

Dessa uppgifter får Sidon Benjaminsson fram via UC:s databaser och genom att föra dialog med företrädare för företaget. Då kan han få tillgång till icke officiell information i preliminära bokslut och ta del av företagets egen syn på framtiden.

Hur ser kundprofilen ut?

– Dialogen är jätteviktig för en korrekt värdering. Jag ställer frågor som hur ser kundprofilen ut, har ni långa löpande kundkontrakt, har ni viktiga nyckelpersoner, hur ser orderboken ut, var ligger ert kapacitetstak och står ni inför stora investeringar. I dessa tider är naturligtvis frågan om hur pandemin påverkat företaget central. Sedan väger jag självfallet in UC:s prognoser avseende risk för obestånd, både för branschen och för det specifika bolaget.

Sidon Benjaminsson pekar på att avkastningskravet stiger om företaget exempelvis har lagt all kunskap om företagets it-lösningar hos en enda person, eller om det är beroende av endast en eller ett par kunder. Det innebär väldigt hög risk för den som köper – varken nyckelpersoner eller kunder kanske blir kvar efter köpet.

Den vanligaste värderingsmodellen är en så kallad DCF, diskonterad kassaflödesvärdering. Då går Sidon Benjaminsson igenom de viktigaste kassaflödespåverkande faktorerna i företaget och gör en prognos för de kommande fem årens kassaflöde. I klartext: Han bedömer hur mycket pengar som kommer flöda in och ut ur företaget i framtiden. Ett så kallat horisontvärde beräknas, det vill säga företagets intjäningsförmåga ”in i evigheten” bedöms. Detta värde läggs till femårsprognosen. De antagna kassaflödena justeras för hur långt in i framtiden man ser och hur stor risken i investeringen bedömts vara.

– För att göra kalkylen om horisontvärde behöver man anta den ”eviga tillväxten”. Jag brukar använda 2 procent, med utgångspunkt i Riksbankens inflationsmål. Om jag antog 3 procent, skulle det höja företagets horisontvärde. Men det är sällan jag ligger över inflationsmålet.

Är det klart nu? 

Inte riktigt, man måste ta hänsyn till övervärden i företaget och göra klart om dessa tillgångar ingår i köpet eller inte. Det kan vara fastigheter eller aktier som företaget äger.

– När det gäller fastigheter kan det vara svårt att få fram ett värde om man befinner sig i ett annat land. Då är det bäst att få en värdering på plats, säger Sidon Benjaminsson.

Och så ger han ytterligare ett råd: Om du ska sälja ditt företag i ett annat land, ta kontakt med en företagsmäklare. Du behöver nästan säkert hjälp med allt det juridiska. Slutligen betonar Sidon Benjaminsson att det han utför är indikativa teoretiska värderingar. Marknadsvärdet är aldrig högre än vad en köpare är villig att betala – och det beloppet kan skilja sig avsevärt från det teoretiska värdet.

Riskpremiestudien hos Pwc