Kompanjonavtalet kan rädda företaget ur kris

Små företag med flera delägare lever farligt. Om delägarna blir osams, skiljer sig eller dör behövs ett kompanjonavtal. Teckna det innan något händer.

De flesta har en vag aning om att man bör ha juridiska avtal. Några gör slag i saken och skaffar dem, men många struntar i det.

Enligt advokat Michael Hylander på advokatfirman MAQS i Stockholm finns det två övergripande syften med ett kompanjonavtal. Dels talar det om hur delägarna vill att företaget ska styras under verksamhetstiden. Dels slår det fast vad som ska hända om någon av delägarna dör, blir sjuk, skiljer sig eller vill sälja. – När det gäller det första syftet behövs kompanjonavtalet när det finns en stark koppling mellan ägandet och arbetsinsatsen. Om delägaren inte kan fullgöra sitt arbete kommer företaget att få problem. Då är det bra om det står i avtalet vad man då ska göra, säger Michael Hylander. Avtalet ger också en möjlighet att reglera hur besluten ska fattas i företaget. Säg att ett bolag ägs till 20 procent vardera av fem personer – räcker det om tre säger ja till ett förslag, eller ska det vara större majoritet för att förslaget ska gå igenom? Eller ska alla delägare ha veto till alla förslag?

Gör en lista – För att förenkla vardagen kan man göra en lista över särskilt viktiga frågor där man vill att besluten ska fattas på ett visst sätt, säger Michael Hylander. Ibland kan det uppstå verkliga låsningar mellan delägare,så allvarliga att verksamheten tar skada. – För att förhindra det kan man exempelvis skriva in i kompanjonavtalet att den ena parten i sådant fall ska kunna köpa ut den andra. En annan variant är att man låter en utomstående person avgöra frågan eller att man singlar slant, säger Michael Hylander.

"Märkligt nog tycks ägare i företag där man skrivit in en "slantklausul" ha lättare att komma överens"

Slantklausul
Det sistnämnda är inget skämt. Avtal som innehåller sådana klausuler upprättas då och då. Märkligt nog tycks ägare i företag där man har skrivit in en ”slantklausul” ha lättare att komma överens än andra, bedömer Michael Hylander. Det andra syftet med kompanjonavtal är att noga reglera hur aktierna får överlåtas, alltså hur de får säljas och vem som ska få köpa. Hembudsklausuler är vanliga. Det innebär att om en vill sälja, erbjuds först övriga delägare att köpa.

Enskild egendom
Ett generellt tips är att göra aktierna i ett litet företag till varje ägares enskilda egendom. Annars uppstår problem när någon av delägarna skiljer sig. Om aktierna ingår i giftorättsgodset kan det bli så att en helt utomstående exmake eller exmaka plötsligt får en del av aktierna. Om någon dör och hans eller hennes aktier går i arv, kan det bli problem. Oftast vill arvingarna inte behålla aktierna utan föredrar att sälja dem till övriga aktieägare. Då kan det uppstå påfrestningar på övriga delägares likviditet. Finns pengarna? – Det kan vara klokt att delägarna tecknar försäkringar som träder in om något sådant händer, säger Michael Hylander.

Värdering, knivig fråga
Den knivigaste frågan av alla är den om hur aktierna ska värderas. För när det kommer till köp, försäljning och att lösa ut arvingar måste parterna vara överens om priset. Det bästa är att försöka hitta en modell för värderingen som skrivs in i kompanjonavtalet. Men lätt är det inte. – Det bästa är att vända sig till en särskild företagsvärderare och få en objektiv och aktuell värdering, säger Michael Hylander. Finns inget kompanjonavtal är det bolagsordningen och aktiebolagslagen som reglerar inträde av nya aktieägare och aktieöverlåtelser.