Våga prata pengar

Allt fler unga tvingas känna skuldfällan slå igen, och sen är de fast. För varje månad är utgifterna större än inkomsterna och skulderna växer. Ett sätt att försöka lösa det är att ta ytterligare ett lån, för att kunna betala av de tidigare. På Kronofogden, där obetalda skulder hanteras, ser experterna flera orsaker till ökningen. Så här säger Per-Olof Lindh, enhetschef på avdelningen för skuldsanering:

– Den första boven är att när unga vuxna kommer ut i livet är de tvungna att omedelbart dra på sig fasta kostnader för mobilabonnemang och streamingtjänster, och de mister snart överblicken. Den andra boven är att de saknar kunskap om hur man sköter sin privatekonomi.

Varför saknas kunskap?

– Föräldrarna pratar inte med sina barn om pengar, och skolan har alldeles för lite privatekonomi på schemat. Något litet i högstadiet och oftast inget i gymnasiet, säger Per-Olof Lindh.

Det finns också en annan typ av okunskap: De unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. En del kan be sina föräldrar, som då ofta öppnar plånboken och betalar. Men det är inte säkert att det är någon långsiktig hjälp.

Enligt en stickprovsundersökning som Kronofogden låtit göra bland unga vuxna i åldern 18-29 år, och som sökt skuldsanering, säger sig hälften veta om att de kan få hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – men bara 10 procent går faktiskt dit med sina ekonomiska problem.

– Vår undersökning visar att bara en tredjedel av de skuldsatta unga kommer från socioekonomiskt utsatta grupper. Över hälften uppger att deras föräldrar inte har några ekonomiska problem, och att de har hög utbildning och bra jobb, säger Sebastian Bernhardsson på Kronofogdens avdelning för förebyggande verksamhet.

Bra att involvera barnen i familjens ekonomi

I familjer där det är ont om pengar kanske det rentav är lättare för föräldrar att involvera barnen i ekonomin, eftersom alla måste hjälpa till att hålla nere kostnaderna. Men där det finns mer resurser, är det ofta enklare för föräldrarna att bara betala. Barnen kommer då att leva på en standard som är svår att upprätthålla som ung vuxen med eget boende. Om ingen pratar om detta, kan det bli något av en chock när mat, hyra och mobil ska betalas.

En sak som de unga snabbt blir varse när de lämnar hemmet är att det är lätt att få lån. För många blir det lösningen på vad de uppfattar som akuta problem. Det kan röra sig om att kompisarna ska åka på charterresa och den unga gärna vill följa med, trots brist på pengar. Eller att kompisarna – som har jobb – unnar sig en dyr barrunda en lördagskväll. För många är det tabu att prata pengar och säga ”jag har inte råd”.

– Jag tycker inte någon under en viss ålder, säg 25 år, borde få låna pengar utan att först prata med någon som frågar om lånet är nödvändigt, och som förklarar vad den verkliga kostnaden blir, säger Per-Olof Lindh.

Hans kollega Sebastian Bernhardsson efterlyser ett gemensamt register för alla långivare, där alla kan se hur mycket som har lånats ut till en viss person.

Stickprovsundersökningen ger en fingervisning om vad de unga lånar till: Spel, resor och större varor som tv och soffa. Men pengarna går också till vanliga omkostnader som mat och hyra.

Typiskt för den här unga generationen är att deras jobb ofta är lågt betalda och/eller osäkra. Det kan fungera bra att betala ett lån eller två under en tid, men när en kris inträffar kanske jobbet försvinner. Då slår den där skuldfällan obevekligen igen, om det inte finns föräldrar som kan rycka in.

Så hur ska du som är ung vuxen hålla dig skuldfri? Per-Olof Lindh ger råd:

Så håller du dig skuldfri

• Spara ihop pengar till det du vill ha, och köp sen.
• Om du lånar finns en tumregel: Det som du har lånat till ska finnas kvar när lånet är betalt. Låna alltså aldrig till mat, kläder eller resor, däremot – om du behöver – till bil och bostad.
• Gör en budget och anpassa dig. Räkna ut hur mycket du får in varje månad. Dra ifrån nödvändiga utgifter och se vad som blir kvar till kläder, resor och nöjen. Det finns gott om appar som hjälper till att göra och hålla en budget.
• Håll nere kostnaderna. En kaffe på stan för 45 kronor varje dag blir 1 350 kronor på en månad. Finns det något annat du kan göra för de pengarna?
• Skapa struktur bland räkningarna. De kommer från många olika håll, så skaffa en översikt med hjälp av internetbanken. Se till att allt är betalt före den sista varje månad.
• Umgås med kompisar som lever på samma standard som du. Är du student blir det lättare om även dina kompisar är i samma situation. Samtidigt är det viktigt att förstå att andra tjänar mer än du och kan göra saker som du måste avstå från.
• Prata om din ekonomi. Skippa skammen och diskutera med föräldrar, vänner, arbetskamrater. Det lär du dig mycket på.
• Samla dina lån på ett ställe, är ett råd man ofta hör. Har du bra koll är det inte nödvändigt, men om du håller på att förlora överblicken kan det vara bra, förutsatt att räntan blir rimlig och helst lägre än för de tidigare lånen.
• Köp inte på avbetalning. Det sägs ofta vara räntefritt, men du får betala en avgift och om du inte sköter inbetalningarna kan det bli dyrt.
• Aktier har blivit stort bland unga. Tänk på att bara köpa aktier för sparade pengar som du inte behöver använda på flera år. Låna aldrig pengar till aktier, eftersom risken är stor att de sjunker i värde – men det gör inte lånet. Ta inte den risken.
• Bli intresserad av din ekonomi. Det är en stor del av livet som du inte kan bortse ifrån.

Skuldfinansiering

Vill du prata Skuldfinansiering med oss?