Konjunkturen – det värsta kan vara över

BNP sjönk under tredje kvartalet, men inte lika mycket som väntat. Och när alla trodde att just Sverige skulle bli sämst i EU under 2023 – EU-kommissionens ekonomer trodde att svensk ekonomi var den enda som skulle krympa – blev det inte riktigt så. BNP-fallet blev inte 0,8 procent, som kommissionen trodde, utan 0,2. Och flera andra länder visade sämre siffror.

När Konjunkturinstitutet publicerade sin barometer för februari visade den att näringslivets planer för prishöjningar låg nära snittet för hur det brukar vara – alltså tycks den värsta inflationen vara över. Företagen tänker inte höja priserna mer än andra år. Enligt barometern har dock hushållen en något svagare syn på både sin egen och landets ekonomi.

Andra siffror pekar åt andra hållet när det gäller hushållens konsumtion:

– Efter fem kvartal av minskningar så ökade hushållens konsumtionsutgifter, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna, i ett pressmeddelande från SCB i samband med att BNP-siffrorna för tredje kvartalet presenterades.

Det är bra för detaljhandeln, som mycket riktigt visade en viss återhämtning i början av året.

Köpkraften på väg tillbaka

Enligt SCB är den sammantagna statistiken för Sveriges och svenskarnas ekonomi betydligt starkare än den var för bara ett halvår sedan. Ekonomerna talar nu om en mjuklandning för konjunkturen, och att det värsta kanske redan kan vara över.

– Köpkraften kan vara på väg tillbaka, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till Svenska Dagbladet.

Samtidigt kommer rapporter om fortsatta prishöjningar på mat. Matpriskollen har statistik som visar att priserna på livsmedel höjdes snabbare i februari än på ett helt år. Och det kom efter en uppgång även i januari – vilket då var ett trendbrott. Dessförinnan hade matpriserna sjunkit nio månader i rad.

Exempel på varor som nu blir dyrare är olivolja, choklad och te, medan kyckling och fisk blir billigare. Hemköp och Willys har höjt mest, medan ICA och Lidl utlovat lägre priser i mars. 

Räntorna då?

Riksbanken höjer styrräntan i syfte att hålla nere inflationen. Det är därför den har höjts från 0 till 4 procent under 2022-2023, och det tycks ha haft effekt. När inflationen sjunker, kan styrräntan sänkas igen och då följer boräntorna i allmänhet med ner.

Nu har riksbankschefen Erik Thedéen pekat på att inflationen verkar ha stabiliserat sig på en lägre nivå, och att han kan vara beredd att sänka styrräntan under det första halvåret 2024. Tidigare i vintras väntade sig vissa ekonomer en ”chocksänkning” i år, men Erik Thedéen använder mjukare ord på Riksbankens hemsida: ”Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.”

Han varnar också för bakslag. Skulle det geopolitiska läget försämras, eller om energipriserna tar fart igen, kan han komma på andra tankar.

Ingenting är säkert, men det ser bättre ut än för ett år sedan.