En jul i förändring

Frågar man etnologerna har julens traditioner inte alls varit så stabila genom århundradena. Tvärtom är förändring det vanligaste. Ta förra julen som exempel. Den blev klart annorlunda för de flesta på grund av pandemin. I år blir det nytt igen, nu väntas umgänget bli det viktigaste för många. Så tänker i alla falla handelsorganisationen HUI, som utsett evenemangsbiljetten till årets julklapp. Argumentet är att alla som inte fick träffas förra året nu vill gå på kultur- och idrottsevenemang tillsammans.

Dubbla familjer ger dubbla julfiranden

Stort julfirande med tjocka släkten runt bordet kommer därför att prägla årets jul. Men frågan är när julbordet ska avätas, med tanke på de många bonusfamiljerna. Något slut på dubblerandet av julfirandet verkar inte vara på gång – det räcker att titta på Svt:s serie ”Bonusfamiljen” för att inse att många även i fortsättningen låter barnen öppna julklappar hos både mamma och pappa. Det som förr bara kunde ske på julafton, inträffar i modern tid i dagarna två – eller tre.

Knep för att minska stressen

Då gäller det att försöka minska stressen, annars riskerar julens huvudperson – nej, inte tomten, utan mamma – att hamna i sjuksängen innan juldagsmorgon gryr. Psykologiguiden har flera tips för att undvika det. Här är några: Gör julbordet till knytkalas, ta ledigt före jul i stället för i mellandagarna, kom överens med släkten om att strunta i julklappar till vuxna, begränsa antalet klappar till en per person.

Jul med klimattänk

En annan sak som präglar 2021 års jul är klimattänket. Med Greta Thunberg på näthinnan är det många som funderar: Hur mycket extra mat behövs egentligen, går det att laga till en god vegansk skinka och finns det några klimatvänliga julklappar? En evenemangsbiljett kan låta som en klimatsmart klapp, men det är inte alls säkert. Göteborg Horse Show drog exempelvis 80 000 personer redan för ett par år sedan. Förutom publiken ska hundratals hästar och ryttare transporteras till arenan i Göteborg. Då är det kanske bättre att tänka som Naturskyddsföreningen: Handla i second hand-butiker, kolla efter klappar på Tradera och Blocket, regifta – alltså ge bort presenter du själv har fått. Sy saker själv, exempelvis kuddfodral till soffor och sängar, utklädningskläder till barnen eller snickra ett bihotell eller en fågelholk. Lämna in gamla smycken och låt göra nya. Eller erbjud dina tjänster – kanske kan du hjälpa någon som har problem med datorer. Baka och laga mat för att ge bort.

Om du undrar vad som är inne och modernt när det gäller heminredning, har tidningen Elle en del av svaren: recykling och upcykling, det vill säga kreativ återanvändning av gamla saker, hållbarhets- och miljötänk. Och julens stora färg är grönt, uppblandat med jordfärger som beige och brunt.

Drar vi ner på julklapparna?

Kommer klimattänket att göra att antalet klappar minskar under granen? Troligen inte. Jakten på julklappar är något som inte tycks minska, tvärtom. De senaste åren har rekord på rekord slagits. 2013 omsatte julhandeln 66 miljarder kronor, 2018 och 2019 hamnade omsättningen på cirka 80 miljarder. Pandemiåret 2020 sjönk omsättningen, även om e-handeln fick en riktig skjuts. I år räknar prognosmakarna med att omsättningen återigen tangerar 80 miljardersstrecket.

Så om etnologerna har rätt och förändring präglar julfirandet, så gäller det allt – utom julklapparna. Det spelar ingen roll vad psykologerna, etnologerna eller de som värnar om klimatet säger.