Ny lag för betaltider stort steg framåt

Lagen kommer efter många års diskussioner om att storföretag kräver långa betalningstider, uppemot 90 dagar, av sina leverantörer – som ofta är mindre än dem själva och ofta i en slags beroendeställning. 

– Långa betaltider gör att storföretagen sitter både på varan eller utnyttjar tjänsten och på pengarna, säger Anders Persson, ordförande i Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet. 

Den frivilliga betalningskoden skapades 2018

Föreningen, till vardags kallad Betalningsföreningen, förvaltar en frivillig betalningskod som skapades 2018. Dit har ett antal storföretag anslutit sig, vilket i korthet innebär att de lovar att inte ha längre betalningstid på inkommande fakturor än 30 dagar. Antalet anslutna företag är i dagsläget 25 med bland andra Scania, Volvo och Systembolaget på listan. 

– Det är en besvikelse att inte fler har anslutit sig på de här åren, konstaterar Anders Persson. 

Till vardags är han näringspolitisk chef för bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen, som organiserar bland andra arkitekter och teknikkonsulter. I den organisationen finns många små och medelstora tjänsteföretag som lider av sina kunders långa betalningstider. 

Storföretagen använder sina leverantörer som bank

– I praktiken innebär ju det att storföretagen lånar av sina leverantörer i stället för av banken. Den utlåningen är inte reglerad av Finansinspektionen och är inte utan risker. I förlängningen borde aktieägarna dra öronen åt sig om företaget lägger en stor andel av sin upplåning hos sina kunder, säger han. 

Nu är den nya lagen snart ett faktum, men den utgör i sig inget hinder för att fortsätta tillämpa långa betaltider. Den säger att företagen årligen, i samband med årsredovisningen, ska rapportera faktiska betaltider till Bolagsverket. Därefter kommer leverantörer att kunna slå upp en potentiell kund och jämföra med andra.

– Vi i Betalningsföreningen är övertygade om att kortare betaltider skulle leda till effektivare affärstransaktioner, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften och ger företagen rådighet över sitt kapital. Jämför med börshandeln – ingen skulle väl acceptera att vänta 60 dagar på att få betalt för sålda aktier, säger Anders Persson. 

Även om lagen om inrapportering bara är ett steg på vägen, är Anders Persson nöjd med den. Det är ett stort steg, menar han, men det måste också få effekt. Han hoppas och tror att medierna kommer att granska betalningstiderna som registreras hos Bolagsverket och att opinionen och därmed politikertrycket kommer öka. 

– Vi kommer att följa utvecklingen noga. För faktum är att hittills har utvecklingen gått åt fel håll, säger han. 

I EU har frågan diskuterats länge, och för några år sedan kom ett direktiv med ett krav om att betaltiderna skulle få vara högst 60 dagar. Då hade Sverige chansen att skärpa lagen, men politikerna tog den inte fullt ut. För svenska företag gäller nu en betalningstid på 30 dagar – om inte annat avtalats. Och det är just där som små och medelstora företag kommer till korta gentemot storföretag som står i dominerande ställning. De får ofta finna sig i vad storföretagen ensidigt beslutar angående betalningstider. 

Kulturell förändring behövs

– Vi är ute efter en kulturell förändring i Sverige. Det är dålig betalkultur att använda mindre leverantörer som bank. Nu får vi transparens i den frågan och det är ett stort framsteg. Men om inte heller det här fungerar, behövs en striktare lagstiftning, säger Anders Persson.  

Bakom Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet står förutom Innovationsföretagen också Företagarna, Fordonskomponentgruppen FKG, Almega och Svensk Industriförening Sinf. Uppförandekoden och de anslutna företagen finns på betaltider.se