Torka och svag krona – därför kan matpriserna fortsätta att öka i höst

Efter att matrelaterade produkter blev 21 procent dyrare mellan januari 2022 och mars 2023 avtog prishöjningarna under slutet av våren, enligt Matpriskollen. Nu talar mycket för att priserna kan höjas ytterligare under hösten. Men varför har maten blivit så dyr egentligen?

Därför har matpriserna blivit högre

1. Pandemin

Det är lätt att tro att prisökningen på mat började med Rysslands invasionskrig i Ukraina, men faktum är att den startade redan under pandemin. Till följd av restriktionerna covid-19 förde med sig bröts de tidigare upprättade leverantörskedjorna, vilket har medfört en dyrare exportmarknad.

2. Rysslands invasionskrig

En direkt följd av Rysslands krig i Ukraina var att de två länder som stod för nästan en fjärdedel av världens spannmålsproduktion försvann från marknaden. Förutom att vi äter spannmål i exempelvis pasta och bröd gjorde detta att soja som används i djurfoder blev dyrare. Foderbönder betalar i dag nästan dubbelt så mycket för att mätta sina djur.

Ryssland är dessutom en av världens största producenter av råolja, naturgas, mineralgödsel samt kalium och fosfor som används för att tillverka mineralgödsel. När många länder slutade köpa detta från Ryssland gick priserna upp på både gödsel och drivmedel till jordbruksmaskiner och transporter.

3. Energipriserna

Kriget är också en av de stora anledningarna till att elpriset är så högt i Sverige och i Europa. Det här slår hårt mot alla moderna lantbruk och gödseltillverkare. Energipriserna påverkar särskilt priserna på frukt och grönt, där odlingsprocesserna slukar mycket el. Ett annat tydligt exempel är att bröd har blivit dyrare på grund av kostnaderna att hålla i gång bageriernas energikrävande ugnar.

4. Svenska kronan

Det är vanligt att mindre valutor går sämre under geopolitisk oro, vilket nu hänt den svenska kronan. I juli 2023 kostade en euro 11,90 kronor. Det här har gjort att matpriserna stigit mer i Sverige än i resten av Norden. Både på grund av att det är dyrare för oss att importera råvaror från utlandet – och för att hälften av utbudet i svenska matbutiker är importerat.

5. Butikerna

Din lokala butik har såklart även de drabbats av inflationen. Det stigande elpriset gör det dyrt att hålla kylar och frysar kalla, samtidigt som lokal- och personalkostnader stiger.

I Sverige kan matvarupriserna också ha påverkats av bristen på konkurrens i dagligvaruhandeln. Tre aktörer – Ica, Axfood och Coop – äger 90 procent av marknaden. Avsaknaden av alternativ gör att det kan bli svårare för dig som konsument att välja bort de butiker du anser vara för dyra. Konkurrensverket har varnat för att vissa butiker under 2023 ser ut att ha höjt priset mer än vad som varit nödvändigt på vissa varor sett till inköpspris.

6. Räntan

När Riksbanken höjer räntan för att dämpa inflationen blir det dyrare att låna för alla, privatpersoner som företag – och därmed även jordbrukare. Det här gör att många livsmedelsproducenter kan behöva höja priserna ännu mer för att få ihop det ekonomiskt. Något som i förlängningen kan spä på inflationen ytterligare.

Så blir matpriserna i höst

De snabba prisökningarna vi sett på mat under det senaste året har nu avstannat. Enligt Matpriskollen gick priserna på matrelaterade produkter för första gången ner i april 2023.

Man ska dock inte hoppas för mycket på billigare mat i höst. Risken är snarare att vi står inför fler prisökningar, om än i något långsammare takt. Svenska bönder drabbades av en svår torka under försommaren, vilket gjorde att sommarens skördar blev mindre än normalt. Många köttbönder har behövt nödslakta djur för att de inte har tillräckligt med foder att ge dem.

Det här gör att vi i Sverige kommer att behöva importera mer mat och djurfoder än normalt, vilket blir dyrt med den svaga kronan. Därtill ser även skördarna i södra Europa ut att bli sämre än vanligt i år, vilket även det kommer att driva upp priserna.

I mitten av juli valde Ryssland dessutom att inte förlänga spannmålsavtalet med Ukraina, som säkerställt att fartyg med spannmål fått en säker väg ut från Svarta havet för att nå världsmarknaden. Om inget nytt avtal kan slutas finns det stor risk för ytterligare höjda matpriser.

Nytt normalläge

De högre matpriserna riskerar istället att bli ett nytt normalläge. Hur det utvecklar sig beror bland annat på Rysslands krig i Ukraina, energipriset, kronkursen, ränteläget och ditt och andra konsumenters köpbeteende.

Vad kan jag göra?

Omvärldsläget och valutakursen är självklart svårt att göra något åt. Vad du däremot kan göra är att åtminstone inte slänga ätbar mat. Av all mat som produceras slängs cirka 40 procent innan det når din tallrik – och en stor del av det står du som konsument för. Genom att vara en aktiv konsument kan du också försöka påverka matbutikerna i den mån det går. Handla på extrapris eller välj en annan butik om den är billigare än den du brukar gå till.

Du kan också spara in på dina matkostnader genom att handla efter säsong och äta mer vegetariskt protein istället för kött – och därmed kanske sedan ha råd att välja hållbart kött när du väl köper det. Genom att välja hållbar och svenskproducerad mat gynnar du hållbara svenska producenter, vilket i förlängningen ger billigare mat.

Låna pengar