Oroar du dig för boräntorna?

Efter en lång tid av låga räntor har svenskarna vant sig vid att bolån inte kostar så mycket. För en hel generation som nyss har kommit ut på bostadsmarknaden är det naturligt med en boränta på under 2 procent. Eftersom många bankkunder kan konsten att pruta, ligger den idag på i snitt 1,5 procent.

Annat var det för föräldragenerationen, som under en lång period fick betala bolåneräntor på både 9 och 12 procent. En betydligt större andel av hushållsbudgeten fick då läggas på boendet jämfört med i dag.

Nu är medierna fulla av artiklar och inslag om att Riksbanken är på väg att höja reporäntan från rekordlåga –0,50 procent. Innebär det slutet på de låga boräntorna? Förmodligen inte.

–      Det är ingen som tror att boräntorna kommer att rusa i höjden. Ett sätt att se in  i framtiden är att se på den tioåriga svenska statsobligationen. Den handlas nu till mycket låga nivåer, vilket tyder på fortsatt låga bundna räntor, säger Annika Creutzer, nationalekonom och fristående privatekonomisk expert.

Den bundna boräntan bestäms av marknadskrafterna, det vill säga hur mycket som marknadens aktörer köper och säljer långa statsobligationer för.

Den rörliga boräntan bestäms däremot av reporäntan. Den sätts av Riksbanksdirektionen och är den ränta som bankerna får låna eller placera till i Riksbanken.

Samtidigt som bolåneräntorna är låga, kan man också läsa sig till att storbankerna tjänar mer än någonsin på bolånen. Hur hänger det ihop? Det beror på att reporäntan är negativ. När reporäntan är - 0,5 procent och den rörliga boräntan är 1,5 procent i snitt, innebär det i praktiken att bankens förtjänst är 2 procent. Det är dubbelt så mycket som för 10-15 år sedan.

Då innebär väl det att boräntorna inte alls behöver följa med upp när reporäntan höjs?

–      Det är sant. Men vi svenskar har svårt att förstå den här bakvändheten som den negativa reporäntan skapar. Bankerna kan välja att följa med för att människor tror att boräntan måste följa reporäntan. Därför är det viktigt att hålla koll på sin boränta, fortsätta att pruta och byta bolåneinstitut om det behövs, säger Annika Creutzer.

I praktiken tror hon att boräntorna kommer att stiga lite när reporäntan höjs.

–      Prutmånen minskar nog en del, säger hon.

Amorteringskravet kan behöva lindras

Även en liten höjning av boräntan kan bli kännbar. Särskilt för en ung familj som köpt sin bostad efter det att amorteringskravet infördes. Därför har röster höjts för att Finansinspektionen ska lindra kravet. Inte för att man tror att låntagarna får svårt att betala sina lån. Utan för att om hushållsekonomin blir ansträngd eller oron för framtida problem ökar – då drar de flesta ner på annat. Frisörbesök, restaurangmiddagar och liknande. Om det sker, särskilt om det sker samtidigt som konjunkturen vänder nedåt, kan Sveriges ekonomi drabbas hårt.

Ska man ha fast eller rörlig ränta? En undersökning som SBAB nyligen lät göra visade att omkring 80 procent av alla nya bolåntagare väljer rörlig ränta eller den kortaste bindningstiden, som är tre månader. Generellt är rörliga räntor lägre än bundna, men de kan ju plötsligt stiga medan de bundna ligger kvar tills bindningstiden löper ut.

Hur sårbar är din ekonomi?

–      Historiskt har man tjänat på rörlig ränta. Men har man en sårbar ekonomi, då kan det vara skönt att skydda sig genom att binda. Skillnaden är inte så stor. Jag brukar säga att man kan se det som en försäkring, säger Annika Creutzer.

Det finns också ett annat hot mot privatekonomin, och det är om politikerna tar fasta på kraven från ekonomhåll om att sänka rätten till skatteavdrag på låneräntorna.

–      Det är lite märkligt att även tidigare finansministrar är ute och talar sig varma för sänkt avdragsrätt. Det var inget de gjorde medan de kunde. Jag tror att om man beslutar om en sänkning, kommer det att kombineras med någon reform för att kompensera genom att exempelvis sänka kapitalvinstskatten eller höja barnbidraget, säger Annika Creutzer.

Bostadspriserna påverkar så klart boendekostnaderna. Åtgärder som bolånetak och amorteringskrav har dämpat de senaste årens prisuppgångar effektivt.

–      Visst ser vi ett prisfall på nybyggda, exklusiva och centralt belägna bostäder. Men folk måste ju bo någonstans, så det är inte säkert att dämpningen slår igenom överallt. Samtidigt är det ju bra om människor med vanliga yrken har råd att bo där jobben finns, säger Annika Creutzer.

Annika Creutzers råd till ränteoroliga

• Se över din familjeekonomi rent allmänt. Ha koll på vart pengarna går.
• Använd räntesnurror för att testa hur du påverkas av att räntan går upp.
• Om du vill binda räntan, undvik olika löptider. Då får du ett för dåligt förhandlingsläge om du måste eller vill lägga om lånen, till exempel på grund av skilsmässa.
• Håll koll på din boränta när reporäntan höjs. Den ska inte behöva bli särskilt mycket högre. Pruta och förhandla!

Så slår en boräntehöjning

En bra boräntekalkyl finns på Lånelabbet hos Konsumenternas. Där ser du omedelbart var som händer vid ränteförändringar.

Exempel: ett bolån på 2 miljoner kronor med amortering  på 1 000 kronor i månaden och en ränta på 1,5 procent kostar i dag 3 500 kr i månaden. Höjs räntan med en procentenhet till 2,5 procent, blir den nya månadskostnaden 5 167 kronor.

Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå.