Ansträngd plånbok ger nya lunchvanor – eller?

I takt med inflation och höjda råvarupriser har många lunchrestauranger höjt sina priser. Men tycker konsumenterna att det är värt att betala mer för en vanlig tisdagslunch? Frågan ställs på sin spets när alla andra omkostnader också verkar skena. En som numera alltid har matlåda är redaktören Henrik Emilson, som för bara något år sedan brukade besöka någon av de många olika lunchrestaurangerna utanför kontoret.

– Jag har med mig lunchlåda av två anledningar. Dels fungerar jag som familjens restdepå och slänger ner allt som blir över hemma. Dels sparar man sjukt mycket tid. Att äta lunch ute tar lätt en timme, medan du kan svepa en lunchlåda på en kvart och sen ta en promenad och leta vinylskivor i 45 minuter.

Han noterar också att lunchpriserna gått upp. En lunch under hundralappen får man nästan bara i grillkiosken. När priset för en dagens sushi eller husman börjar nosa på 120-130 kronor, blir det för dyrt - det är helt enkelt inte värt det.

Henrik Emilsson är inte ensam om att reagera på lunchpriserna. Enligt en minienkät på byrånätverket People People People, PPP, med huvudkontor i Stockholm, har omkring 50 procent av de tillfrågade förändrat sina lunchvanor sedan årsskiftet. Matlådorna har blivit betydligt vanligare. Av de tillfrågade är det 30 procent som aldrig äter ute. 46 procent svarar att de väljer att äta ute 1-2 gånger i veckan. Endast 13 procent svarar att de alltid väljer utelunch. Smärtgränsen ligger för majoriteten kring 150 kronor, även om 9 procent kan tänka sig att betala 175 kronor för sin lunch.

Tar en bar och en banan på lunchpromenaden

Det är ingen statistisk säkerställd enkät men svaren ger ändå intressanta insikter i hur de PPP-anställda resonerar - och lunch engagerar.

"Lunchkostnader känns lite som p-böter. Man får inget kul och det är ändå svindyrt", svarar en person i en utförligare kommentar.

En annan skriver att det "är en no-brainer att behöva spara in pengar när matpriser och bolåneräntor gått upp". Samma person påpekar att man också måste tänka på sin hälsa, ta en paus och äta mat av hög kvalitet och fortsätter: "Man kan absolut sitta framför datorn med makaroner och köttbullar med ketchup men då är det på bekostnad av fysisk och mental hälsa. Allt handlar inte om kronor och ören."

För andra verkar det inte lika viktigt att satsa på lunch. "Tar en bar och en banan. Det går fort och man blir tillräckligt mätt. Går på en promenad istället", svarar en av de tillfrågade.

"Lever på samma sätt som förut"

Samtidigt finns det också de som tror att förändringen i lunchvanor inte är så stor som den kanske borde vara. Leon Phang, som arbetar som kreativ strateg på byrån Outlier, säger att han misstänker att det inte är så enkelt att lägga om sina vanor, och jämför med träning och dieter.

– Min killgissning är att folk inte är så rationella som de borde vara. Man säger att man ska göra på ett sätt men agerar på ett annat.

Han tvivlar inte på att folk generellt har mindre pengar att röra sig med.

– Men man lever ungefär på samma sätt som förut och får därmed mindre pengar över till sparande. Konsekvensen blir att folk blir fattigare. Visst drar man in på en del saker, men det gäller också att vara medveten om vad man inte drar in på.

Vad äter du själv till lunch?

– Jag äter det som Hornsgatan runt Mariatorget har att bjuda på, vilket är en hel del, säger Leon Phang.

Läs även: Så tacklar lunchrestaurangerna prishöjningarna