Sänkt kapitalkrav ingen höjdare

Än så länge har det gått för kort tid för att man ska kunna se vilka de verkliga konsekvenserna blir av att kapitalkravet har halverats. Som vi rapporterat tidigare var de flesta remissinstanser kritiska till förslaget när det lades fram. Det gäller bland andra Företagarna, Småföretagarna, FAR, UC och Ekobrottsmyndigheten. Även Roland Sigbladh, förbundsdirektör för Srf Konsulterna sällar sig till dem.

– Det är för tidigt att veta, men det finns vissa saker man kan vänta sig. Kort sammanfattat är det fler konkurser, fler blir personligen ansvariga för bolagets skulder och kreditgivarna kommer att skärpa sina kreditkrav, till exempel genom att oftare begära säkerheter, exempelvis personlig borgen, säger han.

Regelkrångel större problem än aktiekapitalet

Politikernas tanke med sänkningen är att skapa möjlighet för fler att starta eget. Men enligt kritikerna är det inte nivån på aktiekapitalet som utgör något hinder. De verkliga problemen handlar snarare om regelkrångel och byråkrati kring företagandet. Dessutom, som Roland Sigbladh påpekar:

– Har man en bra affärsidé men saknar medel till aktiekapitalet, kan man alltid starta en enskild firma i stället. Nu kommer det sannolikt att startas fler aktiebolag, samtidigt som färre startar enskild firma då många tror att de slipper det personliga ansvaret.

Här har Roland Sigbladh redan fått rätt. Nyligen rapporterade kreditupplysningsföretaget CreditSafe att antalet nystartade aktiebolag ökade med 20 procent till 5 300 stycken i januari jämfört med samma tid förra året.

Vad är det för fel med att det startas fler aktiebolag? Enligt Roland Sigbladh är kunskapen hos allmänheten låg om vilket ansvar man har som ägare eller styrelsemedlem i ett aktiebolag.

Många missar det personliga ansvaret i aktiebolag

– Många tror att man i ett aktiebolag är befriad från att personligen behöva betala företagets skulder. Men så är det inte.

Företagare är nämligen tvungna att förhålla sig till de så kallade obeståndsreglerna – och dessa har inte ändrats i takt med att kapitalkravet har sänkts, först från 100 000 kronor till 50 000 och nu till 25 000 kronor. Enligt obeståndsreglerna är en företagare skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning när halva aktiekapitalet är förbrukat. Det är meningen att kontrollbalansräkningen ska ge ägaren en bild av hur företaget kan drivas vidare. Det som kontrolleras är storleken på det egna kapitalet. Där ingår till exempel aktiekapital, reservfonder, balanserade resultat, årets resultat. Någon hänsyn tas inte till kassan, fordringar, order eller liknande.

När då aktiekapitalet endast uppgår till 25 000 kronor, räcker det att det kommer in en faktura på 13 000 kronor för att detta krav ska gälla. Bortsett från det merarbete detta ger, kan det också få andra följder:

– Det kan innebära att borgenärer känner sig ännu mer otrygga med ett så lågt aktiekapital och därför kräver större privata säkerheter, säger Roland Sigbladh.

En annan aspekt gäller dig som är leverantör. Varje aktiebolag har nu möjlighet att sänka sitt befintliga aktiekapital till 25 000 kronor. Här anser Roland Sigbladh att man ska vara uppmärksam på sina kunder och kreditbevaka noga.

– Har du en kund som sänker sitt aktiekapital, se det som en varning. Sannolikt har det företaget problem av något slag, säger han.

Hur håller man då koll på kunderna?

Det handlar om att förbättra kreditbevakningen, tipsar Stefan Ericson, Sveas expert på krediter och betalningar. Det grundläggande, vilket gäller alla nya kunder oavsett aktiekapital, är att gå in på Verksamt.se och kontrollera att företaget har F-skattsedel och är momsregistrerat. Om bolaget är helt nytt, kan man ta en kreditupplysning för att se om ägaren har drivit företag tidigare, och hur det har gått.

– Ett helt nystartat företag har ju ingen historia som visar om företagaren vet hur man driver en verksamhet. Men har personen exempelvis gått över till aktiebolag från att tidigare har drivit enskild firma med viss framgång, då är det ett gott tecken, säger Stefan Ericson.

Förutom att ta kreditupplysning och kolla kunden på Verksamt.se finns det även andra försiktighetsåtgärder man kan ta som leverantör. Stefan Ericson föreslår att man tänker över de volymer som kunden beställer. Är volymen stor kan man föreslå att börja med en mindre för att minska risken om betalning skulle utebli. Om din kund vill ha leveranser på löpande kontrakt kan du be om personlig borgen för att säkra betalningarna. Fakturera alltid snabbt efter varje leverans.

– Vid långa kontrakt kan du också be att få se kundens reskontra, resultat- och balansräkning och periodrapporter. Då kan du själv bedöma om företaget verkar långsiktigt hållbart, säger Stefan Ericson.